Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Insektsarbete

HMS-kommittén inom biologin vid Lunds universitet rekommenderar följande angående hantering och förvaring av insekter.

Humla som flyger mot en blomma. Makrofoto.
Foto: David Young, Flickr

Generellt

Du ska bara arbeta med insekter i rum som är särskilt avsedda för detta. I de insektsrum vi hanterar allergena insekter ska det sitta en varningsskylt:

"OBS! Allergirisk. Arbete med insekter förekommer i detta rum. Använd särskilda skyddskläder och skor samt gärna filtermask och tättsittande skyddsglasögon. Särskild städutrustning finns i insektsrummen, avsedda enbart för dessa rum."

Hantering

  • Du som arbetar med insekter (som numera klassas som försöksdjur (AFS 1990:11 på Arbetsmiljöverkets webb), bör arbeta på ett sådant sätt att du undviker att inandas eller exponeras för insektsallergener, det vill säga "insektspartiklar" (fjäll, hår, hudfragment och faeces).
  • Arbeta alltid med allergiframkallande insekter eller insektspreparat vid ventilerad arbetsplats som punktutsug, dragbänk eller dragskåp.
  • Använd skyddskläder; rock och handskar, som endast används i odlings-/förvaringsrummet, det minskar spridningen av allergener till övriga lokaler. Lägg använda skyddsrockar i särskild, märkt tvättsäck i avvaktan på tvätt. Skyddsrockar ska tvättas ofta.
  • Ha en klistermatta innanför dörren om inte särskilda skor används i rum där du jobbar med allergent material.
  • Insekter som ska dissekeras på labb ska förflyttas dit i stängd behållare. För att undvika onödig allergen spridning ska du inte ha för många insekter i samma behållare.
  • Vid dissektion ska du försöka hålla insekter som dammar på ett sådant sätt att minsta mängd insektsallergen (fjäll/damm/hår) sprids. Lägg ett fuktat papper som underlag, det fångar upp en del.
  • Vid beteendeförsök inomhus bör du begränsa mängden allergen i luften genom att minska antalet insekter eller välja lämplig bur/behållare.
  • Vid användandet av insekter som mat till andra djur ska du använda skyddsrock och handskar.
  • Särskilda regler gäller för de som arbetar med levande steklar som har giftgaddar; getingar, bin, humlor.

Arbete med levande steklar

För dig som ska arbeta med levande steklar finns ett särskilt dokument (pdf, 160 kB, på engelska, ny flik), detta ska du läsa igenom noga och skriva under på att du förstått anvisningarna innan du påbörjar arbetet. Alla inom biologiska institutionen som arbetar med levande steklar uppmanas använda detta dokument.

Steklar som bin, getingar och humlor har ju giftgaddar, som kan utvecklas till olika former av allergier om du blir stucken, i värsta fall livshotande reaktioner (anafylaktisk chock). Uppsök akutmottagning omgående!

Ska du arbeta med steklar ska du vara klädd i "biodlaroverall" med tillhörande huva, särskilda gummihandskar med elastiska band som håller fast dem mot ärmarna samt gummistövlar. Uppträd långsamt och försiktigt för att undvika att bli stucken, de kan sticka genom kläderna.

Förekommande medicinering ska vara personlig så att du är bekant med preparatens syfte och förväntad effekt.

Du bör dessutom göra en allergitest för att se om du har förhöjd risk. Om du har utvecklat allergi ska du kontakta allergimottagning eller akutmottagning för att få utskrivet särskild adrenalinspruta eller -spray att ha tillgänglig vid arbete med steklar.

Odling och förvaring

  • Odling och förvaring av insekter bör ske i särskilt avsedda rum med god ventilation. Ventilationssystemet bör vara konstruerat så att frånluften från dessa rum inte kommer in i övriga lokaler som kontorsrum och andra laboratorier.
  • Odlings-/förvaringsrum och burar ska vara konstruerade så att de kan rengöras ordentligt. Förvara inte för många insekter i samma bur/behållare och och tänk också på vilken typ av bur/behållare du använder, för att minska risken för allergenspridning.
  • Lämpligt material i burar/behållare för flygande insekter, som fjärilar, är mjuka väggar av tunt tyg eller plast. Detta kan lätt bytas och även fjällspridning blir mindre när fjärilarna flyger omkring i den här typen av bur. Även små behållare där du förvarar insekterna enskilt fungerar bra. Ifall du använder plastlådor med lock för fjärilsodling bör dessa blötas ordentligt innan du tar av locket inför diskning, för att undvika att det yr ut massa fjärilsfjäll i rummet. Komplettera också med en sprayflaska med vatten att för att spraya över avfallskärl med ifall det yr mycket partiklar i luften, och lägg ett blött hushållspapper ovanpå avfallet. Diskbänk och vask ska finnas i de rum där insektsutrustning rengörs.
  • Hanterar du hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare, syrsor) är deras fekalier starkt allergena, särskilt när de torkat. Även här bör du blöta botten på lådor före diskning för att undvika att det dammar i rummet.
  • Använd skyddskläder och skyddshandskar samt gärna också filtermask och tättslutande ögonskydd vid hantering av avfall och vid rengöring av insektsburar/-lådor.
  • Filtermasker ska vara av typen FFP2 (partikelfilter, med eller utan ventil) som vanligen säljs i 10-pack, sätt upp en låda på väggen i rummet där du jobbar. Och märk med namn så var och en har en personlig mask. Har man redan allergi, se under "Allergiker" nedan.

Inhalationsallergirisker

Rekommendationerna ovan gäller insekter generellt, en del insekter sprider mindre mängd allergen än andra. Generellt ”dammar” insekter med hård kutikula (exempelvis vuxna skalbaggar) mindre än insekter med mjuk kutikula (som fjärilar eller sländor).

En riskbedömning ska göras inför allt arbete med insekter, det vill säga du ska undersöka om det finns något rapporterat om dessa eller om de kan anses som ”lågrisk”-insekter.

Allergimottagning på sjukhus ska kunna utföra en test på person med misstänkt insektsallergi. Företagshälsovården kan ge remiss dit om du kontaktar dem först. Allergimottagningen ska ha tillgång till screeningpreparat innehållande fjärilsfjällsextrakt eller andra allergener, och ska kunna informera om olika symptom på allergi:

  • Näsa som rinner eller kliar.
  • Ögon som är röda, svullna, rinner eller kliar.
  • Hud som kliar, spricker, ger blåsor eller rodnar.
  • Lungor/hals som värker, ger biljud eller hostning

Allergiker

Personer som arbetar med allergena insekter och som redan har utvecklat insektsallergi ska:

  • Arbeta vid ventilerad arbetsplats. Dragbänk rekommenderas.
  • Använda rock och handskar vid allt arbete med insekter.
  • Använda skyddsglasögon, helst med täta sidor.
  • Filtermaskmask med skyddsfaktor P2 (FFP2) ska användas av dessa personer om de ska gå in i odlings-/förvaringsrum. Mask skall förvaras i sluten behållare när den inte används, för att undvika kontaminering och vara personlig, märk med ditt namn men använd inte samma mask en längre tid utan byt ofta.
  • Använda separata skyddskläder för odlings- respektive förvaringsrum.
  • Byte till andra arbetsuppgifter kan vara enda lösningen för personer med svår insektsallergi.

Några insekter som rapporterats ge upphov till sensibilisering via inhalation

  • Silverborstsvansar (Zygentoma) – silverfiskar
  • Hopprätvingar (Orthoptera) – syrsor och gräshoppor
  • Dagsländor (Ephemeroptera) – dagsländor
  • Kackerlackor (Blattodea) – kackerlackor
  • Halvvingar (Hemiptera) – sköldlöss
  • Tvåvingar (Diptera) – husflugor, spyflugor, bananflugor, fjädermyggor
  • Fjärilar (Lepidoptera) – fjärilar, malar, kvarnmott
  • Skalbaggar (Coleoptera) – kornvivlar, mjölbaggar, ängrar
  • Nattsländor (Trichoptera) – nattsländor
  • Steklar (Hymenoptera) – bin, humlor, getingar

Ytterligare läsning

På Wikipedia kan du läsa mer om insektsallergier

Skrivet av Carina Rasmussen & Erling Jirle, iologiska institutionen, Lunds universitet, januari 2013. Granskat av Åsa Gustafson, LU Byggnad & Hans Wirje, företagshälsovården. Uppdaterat mars 2014.

Kontakt

Erling Jirle
Forskningsingenjör
Funktionell zoologi

Telefon: 046 222 49 99
E-post: Erling [dot] Jirle [at] biol [dot] lu [dot] se (Erling[dot]Jirle[at]biol[dot]lu[dot]se)

Carina Rasmussen
Forskningsingenjör
Funktionell zoologi

Telefon: 046 222 93 40
E-post: Carina [dot] Rasmussen [at] biol [dot] lu [dot] se (Carina[dot]Rasmussen[at]biol[dot]lu[dot]se)