Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.
Flyttfåglar tillbringar hundratals timmar i luften. Men hittills har forskarna antagit att effektiviteten i att omvandla energi till flygkraft var konstant oavsett hastighet. Med hjälp av vindtunnelexperiment med näktergalar har forskarna nu visat att så inte är fallet.
– Vi har upptäckt att näktergalarna inte är lika effektiva vid alla hastigheter. Deras effektivitet är som högst vid en medelhög flyghastighet – cirka 7–8 meter per sekund – alltså varken vid mycket låga eller mycket höga hastigheter, säger Pablo Macías Torres, biologiforskare vid Lunds universitet.
Tidigare modeller antydde att fåglar omvandlar cirka 23 procent av sin metaboliska energi – den energi som kroppen frigör från näringsämnen genom ämnesomsättningen – till flygning. De nya resultaten visar att maxvärdet ligger närmare 15 procent, och framför allt att det beror på hur fort fågeln flyger.
– Vår studie visar att energieffektiviteten varierar och når sitt maximum vid medelhög hastighet – så alla hastigheter är helt enkelt inte lika effektiva, säger Pablo Macías Torres.
En ”sweet spot” i luften
De nya resultaten ger inte bara forskarna de bästa uppskattningarna hittills av fåglars flygenergi. De hjälper även forskarna att bygga mer exakta modeller av fåglars flygning och förklara hur små fåglar klarar sina transkontinentala resor.
– Att förstå fåglars flygeffektivitet hjälper oss att uppskatta de anmärkningsvärda fysiologiska anpassningar som gör det möjligt för fåglar att erövra luften och genomföra extraordinära långdistansflyttningar, som till exempel näktergalarnas imponerande flygning söderut, säger Pablo Macías Torres.
