Delar av vårt material har samlats in under vetenskapliga expeditioner och projekt. Följande är värda att nämna. Böckerna finns att läsa på Biologibiblioteket.

Svenska Sydafrikaexpeditionen

1950-51 genomförde forskare en nästan årslång insamlingsresa till södra Afrika, med fokus på den terrestra faunan i zoologiskt okända och viktiga biotoper. Bertil Hanström initierade expeditionen och Per och Gunvor Brinck samt Gustaf och Inga Rudebeck genomförde själva expeditionen. Totalt besökte de 356 lokaler från början av oktober 1950 till början av juli 1951.

En del av materialet har bearbetats och sammanställts i det 15 band omfattande bokverket South African Animal Life (1955-1974), men mycket material är fortfarande obestämt eller i behov av revision. Många nya arter har de senaste åren blivit beskrivna utifrån materialet.

Expeditionen besökte Sydafrika, Lesotho, Swaziland, västra Zimbabwe och Namibia, samt en lokal i Botswana på gränsen till Sydafrika och Zambia norr om Zambezi vid Victoriafallen.

Ceylonexpeditionen 1962

Resultaten från expeditionen kan du läsa i fyra supplement av Entomologica Scandinavica.

Sugfälleprojektet

Sugfällor för studier av insektsmigration

Systemet med sugfällor för insekter startade omkring 1974 i ett forskningsprojekt beträffande studier av bladlusmigration. Under åren 1984-1986 byggdes systemet ut och omfattade för några år sen 9 sugfällor från Alnarp i söder till Luleå i norr. Sugfällorna är 12 meter höga och liknar de sugfällor som finns i ”Rothamsted Insect Survey”.

Sedan mitten av 1960- talet har sugfällor varit i drift i England och utnyttjas bland annat för prognoser, men också för att belysa samband mellan förekomst och utbredning av olika arter och klimatförändringar.

Uppbyggnaden av sugfällorna i Sverige bekostades av olika forskningsprojekt. Insektsfångsterna har utnyttjats i olika projekt som: prognos för fritfluga, prognos för potatisvirus Y, studier av samband mellan förekomst av trips i sugfällor och angrepp i fält, prognos för olika bladlusarter som havrebladlusen, sädesbladlusen, kålbladlusen med flera.

Under senare år har även sugfällorna utnyttjats för att belysa förekomst av vektorer för blåtunga, en virussjukdom som spreds till kreatur i Sverige hösten 2008. Inom projektet EXAMINE har samarbete ägt rum inom Europa sedan början av 1990 talet. Ett viktigt syfte med projektet är att studera olika bladlusarters utbredning i förhållande till olika klimatfaktorer och att bedöma hur ett framtida varmare klimat kan påverka olika arters förekomst och utbredning. I tempererade områden har olika bladlusarter mycket stor ekonomisk betydelse både som direkta skadegörare och som spridare av olika virussjukdomar.

Unika möjligheter att utnyttja långa dataserier

I Sverige finns nu insamlat material från 1984 från 7-9 lokaler. Det finns unika möjligheter att i olika forskningsprojekt belysa förekomst av till exempel vissa virussjukdomar och förekomst av vektorer samt att studera samband mellan förekomst av olika arter och väderdata genom fångst av insekter i sugfällor samt till exempel olika arters utbredning i relation till landskapet och vegetation. Genom samarbete med andra länder i Europa kan ett betydligt bättre underlag erhållas för att studera samband mellan olika klimatfaktorer och vilken effekt ett förändrat klimat kan ha på förekomst och utbredning av arter i Sverige.

Insektsmaterial från svenska sugfällor

Det insamlade materialet förvaras i plastburkar med 70 % alkohol i klimatanpassade lokaler på Lunds universitet. Sugfällorna har i regel varit i bruk under hela vegetationsperioden från början av april till oktober-november i södra Sverige och kortare period i norra Sverige. Under vissa år och lokaler har sugfällorna varit i bruk kortare perioder. Fällorna har vittjats 3 gånger per vecka.

Insamling har ägt rum från följande lokaler:

• Sunderbyn, Luleå, Norrbotten
• IVK, Umeå, Västerbotten
• Ultuna, Uppland
• Vreta Kloster/Kölbäck, Östergötland
• Stenstugu/Hallfreda, Gotland
• Ingelstorp, Kalmar, Småland
• Växjö, Småland
• Lanna, Västergötland
• Alnarp, Skåne