Funktionell ekologi

Akvatisk ekologi: Livsnerven i vår planet

Akvatisk ekologi är ett område som omfattar studier av klimatförändringarnas effekter på akvatiska system, regimskiften i grunda sjöar, spridning och migration av vattenlevande organismer, populationsgenetik, interaktioner mellan rovdjur och bytesdjur, effekterna av bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen samt hållbart fiske. Detta område spänner över flera organisatoriska nivåer, från molekyler till organismer och från individuella beteenden till ekosystemprocesser.

Mikrobiell ekologi: De osynliga arkitekterna

Mikrobiell ekologi är vetenskapen om de minsta livsformerna med den största påverkan. Vi studerar bland annat landbaserade ekosystem för att bättre förstå hur mikroorganismer i marken reglerar den globala biogeokemin och förutse reaktioner på miljöförändringar. Vi är särskilt intresserade av de faktorer som påverkar den rumsliga och tidsmässiga variationen i mikrobiella samhällens funktion och struktur samt deras reaktioner på stress.

Mikrobiell biogeokemi: Livets kretslopp

Mikrobiell biogeokemi undersöker markens kol- och näringscykel i terrestra ekosystem runt om i världen, från arktisk tundra till tropiska regnskogar och halvtorra gräsmarker. Vi studerar även de biokemiska och molekylära mekanismer som svampar använder för att bryta ned organiskt material. Denna forskning har betydelse för förståelsen av kolcykeln i terrestra ekosystem, då svampnedbrytning frigör bundet kol tillbaka till atmosfären och bidrar till jordbildning.

Evolutionära övergångar: Att spåra livets väg

Vi studerar hur livet har utvecklats över tid. Vi undersöker stora övergångar i evolutionen, såsom livets ursprung, utvecklingen av multicellularitet och uppkomsten av komplexa livsformer. Aktuella forskningsämnen inom detta område är bland annat studier av gammalt DNA och fossiler, användning av beräkningsmodeller för att simulera evolutionära processer och utforskning av extrema miljöer för att förstå livets gränser.