Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Viktiga samlingar

En låda med fjärilar monterade på nålar. Foto.

Följande insamlare har bidragit med värdefullt material till våra samlingar.

Entomolog, Fil.dr vid LU, docent 1939–51. Lektor i Linköping. Hans viktigaste arbeten behandlar hopprätvingarnas systematik och morfologi. I museets samlingar finns bland annat material av Orthoptera, Hymenoptera och Odonata. Publicerade skrift om insekter i Baltikums bärnsten 1948.

Amanuens, intendent och chef för entomologiska avdelningen vid Zoologiska museet, Lunds universitet. Samlade svenska Diptera och humlor. Disputerade 1977 på fritflugor (Diptera, Chloropidae). Intressen för denna familj och ett mångårigt samarbete med ryska Emilia Nartshuk resulterade i publiceringen av The Frit Flies of Fennoscandia and Denmark 2013. Hans omfattande referenssamling av svenska flugor bevaras som separat samling och används idag vid bestämningar.

Lärare, amatörentomolog. Hedersdoktor i Lund 1947. Skrev de tre banden om småfjärilar i Svensk insektsfauna (1928–1953). Småfjärilar med genitaliepreparat finns i museets huvudsamling.

Amanuens vid Zoologiska institutionen 1889–1897. Vidare blev han docent i zoologi 1898 och i entomologi 1905. Simon Bengtsson var föreståndare för Zoologiska institutionens entomologiska avdelning 1900–1929. Simon Bengtssons forskning handlade främst om anatomiska och morfologiska studier av insekter, larver, ägg och puppor. Hans fokus låg på limniska grupper av insekter, så som Ephemeroptera och Plecoptera. Bland annat så reviderade han den skandinaviska och nordiska faunan av Ephemeroptera i publikationerna An analysis of the Scandinavian species of Ephemerida described by older authors 1913 och Weitere Beiträge zur Kenntnis der nordischen Eintagsfliegen 1917. Han beskrev även nya arter inom Ephemeroptera och Plecoptera. Museet har Simon Bengtssons insamlade material av Ephemeroptera, Plecoptera, Trichoptera, Hymenoptera samt enstaka Coleoptera.

En insektssamling där varje djur, i likhet med den Stobeiska samlingen, ligger mellan inramat glas. Samlingen donerades 1809, efter Knut Bondes allt för tidiga död, och förvaras idag i sitt originalskåp. Samlingen har främst ett kulturhistoriskt värde.

Har efterlämnat en omfattande samling av Gyrinidae (Coleoptera) från hela världen, bestående av 49 lådor [länk till digitaliserad samling] och som innehåller mycket typmaterial. En av initiativtagarna till museets Sydafrika-expedition 1951–52. Resultatet beskrevs senare i South African Animal Life omfattande 9 band, editerad av Bertil Hanström, Per Brinck och Gustaf Rudebeck.

Har efterlämnat en omfattande samling mikroskop-preparat av loppor (Siphonaptera). Samlingen påbörjades av Nils Alarik Kemner och har vid flera tillfällen bearbetats av Frans G. A. M. Smit, en världsauktoritet på gruppen och verksam vid the Natural History Museum, London. Tillsammans publicerade de 2007 The Fleas (Siphonaptera) of Fennoscandia and Denmark som finns på Biologibiblioteket.

Tulltjänsteman från Stockholm. Ägnade sig på fritiden åt skalbaggar och arbetade med svåra artkomplex, bland annat inom familjerna Cryptophagidae och Corylophidae, där även flera nya arter beskrevs. Efter pensionering flyttade Bruce till Öland och ägnade sig där åt alvarvätarnas fauna, vilket publicerades 1964 i Opuscula Entomologica suppl. 26: Studier över coleopterfaunan i vätarna på Ölands alvar.

Fjärilssamlare som funnit flera nya storfjärilar för landet. Samt även ett par mott. Han hade för vana att insamla minst ett beläggsexemplar av alla arter från varje besökt lokal. Detta har gjort hans samling volymmässigt stor och hålls separat i museet. Övervägande del av fjärilarna är från Skåne, men han samlade även bland annat i Ångermanland. Hans omfattande samling bestående av 6 skåp hålls separat.

Yrkesentomolog, amanuens vid museet 1830, adjunkt och professor i entomologi, ansvarig för de entomologiska samlingarna från 1842 fram till sin bortgång. Anses som grundare av det Entomologiska Museet i Lund. Med utpräglat ordningssinne organiserade han museets samlingar, som vid hans tillträde som intendent 1842 befann sig i stor oordning. Anders Dahlbom arbetade huvudsakligen med steklar, och publicerade bland annat Hymenoptera Europaea i två band (1843–1854). Anders Dahlboms insektsamling donerades efter hans bortgång till museet.

Professor i naturalhistoria vid Lunds universitet från 1812 med ansvar för de naturhistoriska samlingarna. Intresserade sig särskilt för Diptera och Hemiptera. Falléns stora privata samling köptes efter hans död av J. W. Zetterstedt. Diptera-samlingen skänktes senare till Riksmuseet (bortsett från enstaka utvalda exemplar som Zetterstedt överförde till sin egen samling). Samlingen av Hemiptera och övriga ordningar hamnade först på museet i Göteborg men kom 1932 åter till Lund.

Usprungligen från Gotland, men flyttade tidigt till fastlandet där han bland annat studerade i Lund. 1959 tog han licentiatexamen med arbetet Insektsfaunans zonering i Östergötlands skärgård under Carl H. Lindroths handledning. Slog sig senare ned i Varberg, där han verkade som lektor i biologi fram till pensioneringen. Gösta efterlämnade en stor, välordnad och välpreparerad samling skalbaggar från Norden samt en omfångsrik utländsk samling, framför allt från de atlantiska öarna samt Turkiet. Gösta ägnade sig också åt skinnbaggar och stritar.

Amatörentomolog, journalist till yrket. Verksam huvudsakligen i Örebrotrakten, men vistades en tid i USA (Connecticut). Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet 1944. Började med att samla skalbaggar och var i början av 1900-talet en av få auktoriteter på gruppen i Sverige. Var tidig med att utforska Gotska Sandöns särpräglade fauna, och publicerade 1925 Die Insekten- Myropoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön. Övergick på 1930-talet till att samla små parasitsteklar (microhymenoptera) innefattande överfamiljerna Chalcidoidea, Cynipoidea och Proctotrupoidea. Anton Janssons insektsamling köptes 1946 av Bengt Rapp, och småstekelsamlingen köptes 1963 av museet. Tillsammans med stekelsamlingen från Arne Sundholm utgör Anton Janssons småstekelsamling huvuddelen av vårt innehav av dessa steklar. Anton Janssons omfattande skalbaggssamling med material från Sverige och USA hålls för närvarande som separat samling.

Föreståndare för entomologiska museet 1929–1948. Arbetade bland annat med loppor (se vidare under Gunvor Brinck-Lindroth) och termiter (Isoptera).

Filosofie doktor och docent i zoologi i Lund 1961, professor i systematisk zoologi 1972–81. Arbetade framför allt med bladhorningar (Scarabaeidae) och doktorerade 1961 på dyngbaggarnas ekologi (Opuscula Entomologica suppl.19). Skrivit flera böcker bland annat Fältfauna/Insekter 1-3 och beskrev den svenska bladhorningsfaunan i Svensk Insektfauna (1957) men arbetade framför allt med utländska bladhorningar av vilka flera arter nybeskrivits. Förutom ett omfattande bladhorningsmaterial har Landin efterlämnat sin privata samling av svenska Lepidoptera, nu infört i huvudsamlingen, samt svenska Coleoptera.

Läkare, tog medicine doktor 1922 i Paris. Arbetade i Indien under 20 år av sitt yrkesliv och under denna period blev han intresserad av parasitologi. Han kom då i kontakt med en parasit som hade ett kräftdjur som mellanvärd, vilket ledde in honom på zoologiska studier av copedpoder, speciellt familjen Cyclopidae. Han publicerade ett femtiotal arbeten på denna grupp och blev världsledande specialist på världsfaunan av cyclopider. Knut Lindberg reste mycket och 1947 besökte han Afghanistan och blev intresserad av grottorna där och dess fauna. Från och med 1952 började han med en rad expeditioner till främst Afghanistan (som han besökte fem gånger totalt) men även Grekland, Turkiet, Portugal och Iran. Det insamlade materialet som består både av insekter och andra evertebrater (framförallt Copepoder), var mycket omfattande och Knut Lindberg hade en stor förmåga att förmå specialister att bearbeta materialet. Detta resulterade i över 80 publikationer i olika tidskrifter, med en samlande titel: Contribution à l’étude de la faune d’ Afghanistan. Den största delen av Knut Linbergs samling donerades till Zoologiska Institutionen i Lund, och i denna finns mycket värdefullt insektsmaterial med många typexemplar som numer bevaras på museet.

Professor i entomologi vid Lunds Universitet. Jordlöparspecialist och zoogeograf, som bland annat arbetade med insekters invandringshistoria till Nordamerika och Island. Det material som ligger till grund för dessa arbeten finns idag i en separat samling. I arkivet finns bilder från hans resor i Kanada och Alaska. Lindroth beskrev även jordlöparna i Svensk Insektfauna (1942) samt Fauna Entomologica Scandinavica (1985–86).

Tandläkare och amatörentomolog som samlade storfjärilar. Publicerade första gången 1900. Känd för bokverken Våra fjärilar samt Svenska fjärilar (tillsammans med Wahlgren och Tullgren). Filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 30 maj 1942, hedersledamot av Entomologiska föreningen i Stockholm 1955. Fjärilssamlingen som finns i museet användes till att illustrera Våra fjärilar.

Entomolog, anställd vid Statens Växtskyddsanstalt i Stockholm och senare professor vid Uppsala universitet. Har publicerat mycket bland annat om stritar och deras ljudalstring, The Auchenorrhyncha (Homoptera) of Fennoscandia and Denmark. Samlade bladlöss, stritar och skinnbaggar. Samlingen hålls separat och används som referenssamling.

Jägmästare och amatörentomolog. Var mycket flitig artikelförfattare, framför allt i de nordiska tidskrifterna. I sitt arbete som jägmästare kom Thure Palm i nära kontakt med vedskalbaggarna, vilket senare resulterade i två viktiga skrifter om lövträdens fauna i Opuscula Entomologica (1951–1959). Beskrev även kortvingarna (Staphylinidae) i Svensk Insektfauna i 7 band (1948–1972). Thure Palm efterlämnade en stor skalbaggssamling samt en unik och mycket omfattande torrpreparerad larvsamling [länk till digitaliserad samling]. I arkivet finns Thures dagböcker och anteckningsböcker digitaliserade.

Direktor och docent vid Zoologiska Institutionen i Riga, 1940. 1944 flyttade han till Sverige och fick anställning som vetenskaplig arkivarbetare vid entomologiska avdelningen, Zoologiska Institutionen i Lund, fick också en hedersdoktorstitel 1964 vid Lunds Universitet. Karlis Princis ägnade all sin forskning åt entomologin och specialiserade sig på de Orthopterida insekterna. Var under 1950 och 60-talet världsledande expert på kackerlackor (Blattodea). Skrev både avsnittet Blattariae i Orthopterorum Catalogus (8 delar publicerad mellan 1962–1971) samt en monografi över de sydafrikanska kackerlackorna, publicerad i South African Animal Life 1963. På museet finns hans kackerlackssamling, som innehåller ett hundratal typexemplar. Typerna är registrerade i museets typregister och sökbara i databasen.

Väktardirektör. Efter kontakt med Nils Burrau på 1940-talet, började han samla fjärilar. Belägg insamlades från varje besökt lokal, vilket ledde till en stor fjärilssamling. Han blev känd för en vid krets som fjärilsexpert, efter att 1961 ha vunnit i tv-programmet 10.000 kronorsfrågan. Han har fått två underarter uppkallade efter sig: Aricia allous rambringi Hoegh-Guldberg samt Pararge achine rambringi Bryk, denna art upptäcktes av Rambring på Gotland 1951. Hans dagfjärilar finns i en separat samling på muséet.

Amatörentomolog från Helsingborg. Folkskollärare till yrket. Hedersdoktor vid Lunds Universitet 1950. Specialist på flugor, och hans samling inklusive typmaterialet är till största delen insatt i huvudsamlingen. En hel del av materialet framför allt av överfamiljen Muscoidea insamlat i samband med inventeringar av diverse svenska lokaler är fortsatt obestämt.

Färghandlare i Höganäs. Han samlade fjärilar i framför allt Skåne med många insamlingar på Kullaberg. I en av skrifterna om Kullabergs natur skrev han 1961 om dess storfjärilar. Hans samling omfattar 5 skåp, som hålls separat.

Skalbaggsamlare och läkare i Los, Hälsingland. Tog sig an svåra grupper såsom fuktbaggarna i släktet Atomaria (Entomologisk Tidskrift 68, 1947) och beskrev där flera nya arter. Publicerade även 1960 års skalbaggskatalog tillsammans med Einar Klefbeck. Oscar Sjöbergs skalbaggsamling finns huvudsakligen på Riksmuseet i Stockholm, men även i Lund finns mycket djur samt en del av typmaterialet. Oscar Sjöbergss anteckningsböcker finns i arkivet.

Lärare till Linné då han studerade i Lund 1727–1728. Samlingen donerades 1735. Stobaeus insektssamling är den näst äldsta i världen.

En av de stora namnen inom norsk coleopterologi. Beskrev bland annat Nordnorges skalbaggsfauna 1946 (Nord-Norges Coleoptera, Tromsö Mus.). Hans samling förvaras idag vid universitetet i Bergen, men en omfattande palaearktisk jordlöparsamling (släktena Carabus och Calosoma) har donerats till Lund. Denna hålls separat vid sidan av Carl H. Lindroths nordamerikanska jordlöparsamling.

Amatörentomolog, tandläkare till yrket. Verksam huvudsakligen i Blekinge (Rödeby). Började samla skalbaggar och publicerade i början av 1950-talet några artiklar om gruppen. Från slutet av 1950-talet fram till sin död arbetade Arne Sundholm med småsteklar inom överfamiljen Proctotrupoidea, där han beskrev fyra nya släkten och 58 nya arter. Samlingen donerades till museet efter hans död.

Civiljägmästare. En av landets mest betydande fjärilssamlare, som under sin levnad hann upptäcka 155 arter nya för Sverige och beskrev 19 arter nya för vetenskapen. Samlingen, som omfattade 120 000 exemplar av 3500 arter inköptes 1990 till museet tillsammans med Erik Norstrands fjärilssamling. Samlingen har behållits intakt och består av fem skåp med en i stort sett komplett samling av nordiska fjärilar med tillhörande genitaliepreparat, bladminor och anteckningar.

Jägmästare och revirförvaltare i Domänverket. Han verkade i Skånes Naturvårdsförbunds styrelse under 23 år. Efter examen vid Skogshögskolan 1948 arbetade han vid Domänverket först i Växjö och därefter vid Södra Skånes revir. Han var engagerad i lövträdsskötsel, främst bok och ek. Han var också entomolog och samlade framför allt fjärilar. Museet har en fin samling, som även innehåller perfekt preparerade larver av många arter.

Yrkesentomolog, docent och adjunkt i entomologi vid Lunds universitet, intendent vid museet från 1862 fram till sin bortgång. Lärare och vetenskapsman som huvudsakligen arbetade med skalbaggar och steklar. Han var mycket produktiv och publicerade Skandinaviens Coleoptera i tio band, Skandinaviens Hymenoptera i fem band, samt talrika artiklar i tidskriften Opuscula Entomologica. Thomson beskrev totalt 2375 nya insektarter från Sverige. Hela hans stekelsamling och en del av skalbaggsamlingen köptes av Lunds universitet efter hans död. Övriga skalbaggar hade redan tidigare, medan han levde, sålts till Humboldtmuseet i Berlin. Tack vare Carl H. Lindroth har dessa skalbaggar kommit tillbaka till Lund. De flesta typexemplaren av steklar finns vid museet, men Carl ThomsonT använde även exemplar i G.F. Möllers och C.H. Bohemans samlingar för sina beskrivningar. Typexemplaren från dessa samlingar finns i Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm (Boheman) och Göteborgs Naturhistoriska museum (Möller)

Ursprungligen banktjänsteman i Falun, och hade då entomologin som hobby. Hans vetenskapliga insatser ledde till att han 1957 utnämndes till hedersdoktor vid Lunds universitet. Kom till Zoologiska Institutionen och Entomologiska Museet i Lund på forskningsrådsanslag 1963, där han stannade kvar fram till sin pensionering. Bo Tjeder fortsatte att arbeta med entomologi vid museet även efter pensioneringen. Han arbetade med flera olika insektgrupper, men de grupper som är mest framträdande i hans publikationslista är harkrankar (Tipulidae), nattsländor (Trichoptera) samt nätvingar (Neuroptera). Listan omfattar mer än 200 artiklar, enbart Afrikas nätvingar omfattar sex monografier som tillsammans omfattar 830 sidor. Bo Tjeders insektsamling finns numera på museet.

Lektor vid Latinläroverket i Malmö. Einar Wahlgren arbetade med många vitt skilda insektsordningar, men började sin entomologiska bana med hoppstjärtar (Collembola). Har även studerat fjärilars systematik och är känd som en av författarna till bokverket Svenska fjärilar (1935–41) tillsammans med Fritiof Nordström, samt Svenska insekter (1920–22) tillsammans med Albert Tullgren. Intresserade sig även för insektsgeografi och skrev om det öländska alvaret i Arkiv för Zoologi (1915–17). Senare del av Einar Wahlgrens liv ägnades åt gallbildande insekter och kvalster, där hans studier sammanfattades i artikelserien Cecidiologiska anteckningar i Entomologisk Tidskrift.

Jägmästare, arbetade som chef för virkesmätningsföreningen i Växjö. Samlade fjärilar och vid tjänsteresor till Skåne kombinerades de ofta med insamling. Han besökte också de svenska fjällen för insamling. Bland uppmärksammade fynd kan nämnas Entephria flavicinctata (Hübner) och Eupithecia fennoscandica Knaben. Hans fjärilssamling är införd i muséets huvudsamling.

Samlingen består av fyra skåp med insekter, främst Lepidoptera från hela världen och innehåller många typer och referensexemplar från hans arbeten om bland annat Skandinaviens Dagfjärilar och bearbetning av J. A. Wahlbergs fjärilar insamlade i Sydafrika (Kafferlandet).

Tandläkare som hade praktik på flera olika orter, men framför allt i Blekinge. Därför blev dagfjärilsfaunan i Blekinge utförligt studerad. Det var också där han 1932 fann en ny art för landet: Polyploca ridens F. (Drepanidae). Han publicerade flera förteckningar över fjärilsfynd.

Hans första arbete var på Naturhistoriska riksmuseet. Flyttade sedan 1920 till Piteå. Hans samling omfattade fjärilar, sländor och humlor. Samlingen donerades till Piteås skolor. Biologiska museet har en vackert preparerad samling fjärilar och trollsländor. Av hans fynd kan nämnas återupptäckten av dårgräsfjäril på Gotland på 1950-talet och det för tiden nordligaste fyndet av åkervindesvärmare utanför Piteå, samt trollsländan Ophiogomphus cecilia Fourcroy. Två fjärilars underarter har fått namn efter honom: Melitaea cinxia winbladi Bryk och Coenonympha pamphilus winbladi Nordström.

Docent och professor i botanik. Världsauktoritet på Diptera. Zetterstedts samlingar innehåller ett stort antal typer och är av mycket stort vetenskapligt värde. Materialet ligger till grund för bokverket Diptera Scandinaviae disposita et descripta (1842–1854) samt Fauna Insectorum Lapponica (1828) och Insecta Lapponica (1838–1840). Samlingarna finns i originalskåp och -lådor, med insekterna placerade som Zetterstedt arbetade med dem, vilket är viktigt att känna till vid arbetet att utse typexemplar.