I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exempelvis genom att fåglar flyttar till nordligare breddgrader eller slutar sjunga för att i tystnad söka skydd i svala buskage under heta sommardagar. Fåglars snabba anpassningsförmåga till stigande temperaturer kan också ske genom kroppsliga förändringar. Men exakt hur dessa fungerar och påverkar djuren har varit höljt i dunkel. Tills nu.
I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B har ett forskarlag, lett från Lund, genomfört en unik temperaturstudie på japanska vaktlar.
Genom att dela upp de nykläckta hönsfåglarna i tre grupper som utsattes för olika värmeförhållanden – 10 grader, 20 grader och 30 grader – kunde forskarna undersöka hur bra de senare i livet hanterar värmeböljor. Detta genom att mäta hur mitokondrierna – kroppens små energifabriker – i deras celler kunde stå emot förändringarna som sker i kroppen vid extremvärme. Om mitokondrierna slutar fungera, kan inget djur överleva.
– Vår studie visar att fåglar, liksom enklare kallblodiga djur, är dåliga på att förbättra kroppens förmåga att hantera extremvärme. Det kan försätta dem i risk om klimatet fortsätter att ändras på samma sätt som nu, säger Andreas Nord, biologiforskare vid Lunds universitet.
Fåglarna som växte upp under kallare omständigheter var sämre rustade att hantera extremvärme jämfört med både värmeböljefåglar och fåglar som levt i neutrala temperaturer. Forskarna såg att deras mitokondrier producerade mindre av energimolekylen ATP när de blev överhettade. Stärkta av den slutsatsen trodde forskarlaget att värmeböljefåglarna skulle klara överhettning bättre än fåglarna som levt i neutral temperatur.
– Men tji fick vi. Så var det inte alls. Att växa upp under en värmebölja gav inga fördelar när cellerna överhettats, säger Andreas Nord.
Allt svårare för vilda djur
Studien sätter fingret på den problematik som följer för vilda djur i takt med att klimatet förändras och naturen blir alltmer undanträngd. Det är, enligt forskarna, viktigt för både beslutsfattare och samhällsplanerare att vara medvetna om dessa utmaningar, så att lämplig naturhänsyn tas vid exploatering av såväl naturområden som urbana miljöer.
– Det kan till exempel handla om att se till att städer i första hand planteras med inhemska trädarter som är bättre för båda fåglarna och insekterna de äter, och att inte fuska med detaljhänsyn kring bland annat vattendrag i skogs- och jordbruket, säger Andreas Nord.
Förutom Lunds universitet har University of Jyväskylä och La Rochelle Université deltagit i arbetet.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B: ”Postnatal development in the cold render bird mitochondria more susceptible to heat stress”
