De allra flesta av de många miljoner småfåglar som varje år flyttar mellan Europa och Afrika flyger på natten och vilar och äter på dagen. Vissa arter, som normalt bara flyger på natten, gör emellanåt några dygnslånga etapper för att undvika att behöva rasta på ogästvänliga platser med dålig tillgång på föda, som öknar och hav. Trastsångaren, Acrocephalus arundinaceus, är en sådan art. Under den månadslånga flyttningen flyger de en eller ett par etapper på upp till 34 timmar i sträck utan att landa.
Minut för minut
Ett forskarlag från Lunds universitet, Köpenhamns universitet och Nature Research Centre i Vilnius har med hjälp av unika dataloggar som utvecklats i Lund kunnat studera långflygningarna nästan minut för minut. Forskarna har med hjälp av de 1,2 gram lätta dataloggarna följt 14 trastsångare som infångats på sommaren vid sjön Kvismaren i Närke. Dataloggarna har sedan under ett års tid samlat in data och försett forskarna med information. När trastsångarna flyttat till och från tropikerna har loggarna hela tiden lagrat information om höjd, rörelse och solens upp- och nedgång. Höjdmätningarna har noterats en gång i timmen och var femte minut har loggarna sparat information om individerna flugit, letat efter mat på marken eller vilat.
Baserat på informationen i dataloggarna har forskarna räknat ut att trastsångarna nattetid flyger på i genomsnitt 2400 meters höjd. De fåtalet gånger som de flyger mer än en natt i sträck stiger de 3000 meter i gryningen för att i genomsnitt flyga på 5400 meters höjd under dagen. Den höjden flyger de på fram till skymningen då de dyker 3000 meter och flyger vidare på cirka 2000 meters höjd nästa natt.
Olika förklaringar
Sissel Sjöberg och Dennis Hasselquist vid Lunds universitet har lett studien. Resultaten kom som en överraskning för dem och deras kollegor. De beskriver trastsångarnas beteende som konsekvent, ett mönster som indikerar att fåglarna kanske måste flyga mer än dubbelt så högt på dagen för att över huvud taget klara av att flytta när det är ljust.
Någon definitiv förklaring finns inte ännu. Forskarlaget utesluter emellertid de tidigare dominerande förklaringarna till flyttande fåglars val av flyghöjd: vindar och lufttemperatur.
– På höjder över 2000 meter förändras inte vindar och lufttemperatur bara för att natt blir dag eller dag blir natt, säger Sissel Sjöberg.
Det finns inte heller några höga berg längs rutten som skulle kunna pressa upp fåglarna på extrema höjder. Ett par möjliga förklaringar skulle kunna vara att trastsångarna dagtid ser längre på hög höjd samt att de lättare undviker att bli rovfåglarnas byte. Men forskarna föreslår också en annan förklaring: Fåglarna stiger till mer än dubbla flyghöjden på dagen för att undgå att bli överhettade när de utsätts för solens värmestrålning.
– Det blir kallare högre upp och när fåglarna stiger till 5400 meter så kommer de upp i ett luftlager med en temperatur på cirka minus 9 °C. Det är 22 grader kallare jämfört med temperaturen på den höjd där de flyger under natten, säger Sissel Sjöberg.
– Flyttande småfåglar slår flera vingslag i sekunden och jobbar därför extremt hårt, vilket gör dem väldigt varma oavsett om de flyger på dagen eller natten. Men om de flyger på dagen utsätts de även för solens värmestrålning och det är den som vi föreslår att de kompenserar för när de stiger till ett kallare luftlager. Sannolikt hade de inte klarat av att flyga på dagen utan att bli överhettade om de inte stigit upp till dessa extrema höjder, säger Dennis Hasselquist.
Forskarna fortsätter att studera trastsångarna. På sikt hoppas de få svar på frågan varför fåglarna utför det här beteendet, något som antagligen också kan hjälpa till att förklara varför de allra flesta fåglar som flyttar till Afrika under vinterhalvåret flyger på nätterna när de under resten av året istället är aktiva på dagarna och sover på nätterna.