Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Evolutionära förändringar gör att fjärilar i städer får längre flygperioder

Gräs med vita blommor och en fjäril. Foto.
Lars Pettersson och observationer från Svensk Dagfjärilsövervakning har bidragit till studien. På bilden syns en rapsfjäril. Foto: Christer Wiklund

En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet.

Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulationer i städer utnyttjade dagslängden för att inleda sin övervintring på ett sätt som skiljer sig från populationer i närliggande områden på landet.

– Det är verkligen spännande att observationer från Svensk Dagfjärilsövervakning hjälper till att visa hur dag- och nattfjärilar anpassar sig evolutionärt, säger Lars B. Pettersson, docent i zooekologi vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, och samordnare för nationell miljöövervakning av dagfjärilar, som medverkat i studien.

Anpassade till städer

–  Resultaten är helt i enlighet med att längre tillväxtsäsonger i urbana miljöer har lett till evolutionära förändringar och visar att det finns populationer av fjärilar som tycks vara speciellt anpassade till de klimatförhållanden som är typiska för en storstad som Stockholm eller Helsingfors, säger Matthew Nielsen, postdoktor vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Studien har gjorts av forskare vid Stockholms universitet, University of Oulu i Finland, Lunds universitet, Finlands miljöcentral SYKE och Naturresursinstitutet i Finland. Resultaten tyder på att förändrade säsongsmönster i urbana miljöer är en viktig faktor för evolutionen i stadsnära populationer, och att det är sannolikt att evolutionen har gynnat liknande säsongsanpassningar hos många arter som överlever i urbana miljöer.

en brunmönstrad fjäril. Foto.
Rutig buskmätare, en nattfjäril. Foto: Sami Kivelä

– Det är intressant att dra paralleller till tidigare studier där man visat på evolutionära förändringar i just denna typ av egenskaper som en effekt av den pågående klimatförändringen. Den globala uppvärmningen har på många ställen lett till ett varmare klimat med längre tillväxtsäsonger. Stadsmiljön tycks leda till liknande selektionstryck, säger Karl Gotthard, universitetslektor, vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som också medverkat i studien.

Städer är ofta varmare

Städer är i normalfallet varmare än det omgivande landskapet och detta leder till att tillväxtsäsongen ofta är längre i urbana miljöer. Många insekter, inklusive fjärilar, kan utnyttja en längre säsong för att producera flera generationer under sommaren, men när vintern närmar sig använder de sig av de allt kortare dagarna för att bestämma när de måste inleda sin övervintring i så kallad diapaus, det vill säga ett tillfälligt avbrott i utvecklingen. Detta leder till omfattande fysiologiska förändringar hos alla individer som ska överleva en lång och kall vinter. Urbana miljöer med längre tillväxtsäsong kan därför förväntas gynna evolutionen av förändrade säsongsanpassningar hos insekter.

– Våra analyser av fjärilsobservationer som har genomförts under lång tid i ett flertal storstadsregioner i Sverige och Finland stödjer också hypotesen att övervintringen inleds vid ett något senare datum i städerna, och visar hur både långsiktig miljöövervakning som den nationella dagfjärilsövervakningen i Sverige och Finland och initiativ för medborgarforskning som Artportalen kan ha stor betydelse för hur vi kan förstå och analysera även evolutionära processer, säger Matthew Nielsen.

Artikeln ”Urbanization extends flight phenology and leads to local adaptation of seasonal plasticity in Lepidoptera” är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA, PNAS