Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blåmesar trögare än talgoxar

En fågel sitter på en gren. Foto
Ny studie visar att blåmesar inte presterar lika bra som talgoxar i kognitiva impulskontrolltester. Foto: Johan Nilsson

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet.

Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Experimentet går ut på att man placerar ett genomskinligt rör på tvären framför ett djur. I cylindern finns en åtråvärd matbit som djuret ser och vill komma åt. Om djuret försöker ta maten genom cylinderns vägg räknas det som ett misslyckande. Om djuret däremot förstår att det ska gå eller flyga runt till öppningen och plocka ut födan räknas det som det lyckats. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science, har forskare vid Lunds universitet undersökt blåmesars kognitiva kapacitet.

– Bäst av alla djur presterar människoapor och stora kråkfåglar. Vi har tidigare testat talgoxar som står sig bra i den konkurrensen. Nu har vi gjort samma försök med blåmesar som trots sin nyfikenhet presterar sämre än talgoxarna, säger Anders Brodin, biologiprofessor vid Lunds universitet.

Delades upp i grupper

De 33 blåmesarna i försöket fångades på samma lokaler och vid samma tid på året som talgoxarna i Lundaforskarnas föregående experiment. Småfåglarna delades in i tre grupper med elva individer i varje. En grupp gjorde testet utan någon speciell erfarenhet, en annan hade haft en genomskinlig plexiglasruta stående på botten av hemburen i tre dagar före försöket. Den tredje gruppen hade ett genomskinligt rör liggande på botten av buren i tre dagar. I 52 procent av fallen lyckades blåmesarna hitta öppningen i cylindern och få ut den lilla matbiten – läcker mjölmask. Detta kan jämföras med talgoxarna som lyckades i hela 68 procent av fallen.

– En grupp utmärkte sig, talgoxar med erfarenhet av ett genomskinligt rör som lyckades i 80 procent av fallen. De hade alltså lärt sig hur ett genomskinligt rör fungerar. Denna förbättring fanns inte hos blåmesarna. Detta stöder vår idé om att talgoxen är en ovanligt läraktig småfågel, säger Anders Brodin.

Relativt stora hjärnor

Schimpanser och korpar sticker ut med stabila testresultat på 100 procent, det vill säga tio rätt i de tio första försöken. De småfåglar som tidigare testats har legat på mellan 20 och 40 procent. Så talgoxarnas och blåmesarnas resultat på 68 respektive 52 procent är ändå mycket bra.

– Men det är inte så konstigt egentligen med tanke på att mesar har den relativt största hjärnan av våra småfåglar, säger Anders Brodin.

Studien publiceras i Royal Society Open Science.