Hur kommer det sig att du och andra forskare har bildat det här nätverket nu?
– Studier av insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur har fått ett rejält uppsving de senaste decennierna med hjälp av molekylära metoder. Både för att upptäcka, identifiera och förstå olika samband mellan parasiterna, de djurarter som blir smittade samt de blodsugande insekter, så kallade vektorer, som sprider dem. Med den enorma mängd information som forskargrupper samlar in kommer också ett behov av att standardisera både hur vi samlar in data men även vilken typ av data som samlas in. Exempelvis att se till att alla använder sig av samma gener för identifikation av olika arter och att data om spridning och effekter av de olika parasiterna samlas in på liknande sätt så att den är tillgänglig mellan olika grupper. En viktig del av nätverket är därför att sprida kunskap och utbildning till de olika aktörerna inom fältet.
Varför är det viktigt att studera parasitsjukdomar som sprids bland vilda djur utifrån ett internationellt perspektiv.
– Sjukdomar och vilda djur bryr sig väldigt lite om landsgränser. Majoriteten av alla parasitsjukdomar sprids ofta över stora geografiska områden. Det som begränsar dem är tillgången på passande värddjur, vektorer som kan sprida dem och att klimatet är gynnsamt för deras utveckling. För att förstå vad som påverkar deras spridning, vilka olika djurarter de kan smitta och hur de påverkar sina värddjur givet yttre omständigheter är det av ytterst vikt att kunna samla in och jämföra data från stora geografiska områden. Detta gäller bland annat när forskare, som jag, studerar malaria-liknande parasiter som smittar fåglar. Här har vi ett system där flyttfåglar potentiellt kan ta med sig parasiter, antingen från tropiska övervintringsområden eller från platser som de vistas på under flyttningen till deras häckningsområden, till fågelpopulationer som har varit kvar på samma ställe året om. För att förstå hur sådana värd-parasit system fungerar och påverkar fåglarna är det viktigt att undersöka data utifrån ett globalt perspektiv. Detsamma gäller för att förstå den data vi samlar in lokalt. Ser det likadant ut i Sverige som i Tyskland, Litauen eller Spanien och är påverkan på värddjuren lika överallt? Om de skulle skilja sig kan vi helt plötsligt försöka förstå de mekanismerna som gör att de skiljer sig år mellan de olika geografiska regionerna.
Vad hoppas ni åstadkomma?
– Vi kommer att anordna workshops, forskarskolor och andra möjligheter för utbyte av kunskap och idéer. Forskargrupper utvecklar ofta en egen specialkompetens inom området och i modern teknikdriven forskning är det svårt att kunna alla nya metoder och analyser. Vi vill skapa ett större nätverk av forskare som drar åt samma håll. Vi vill också utbilda och sprida kunskapen som redan finns inom forskningsfältet till nya i fältet – såväl doktorander som mer etablerade forskare. Det övergripande målet är därför att skapa en plattform för att sammanföra kunskap, tekniker och idéer från alla de forskningsgrupper eller individuella forskare som bedriver forskning på vektor-spridda sjukdomar hos vilda djur. Kan vi göra det öppnar vi upp för nya samarbeten, vi ser till att den data vi samlar in blir till nytta för ett större forskningssamhälle och i slutändan leder till att fler och större forskningsfrågor kan besvaras inom fältet.
– Ytterligare ett av målen är att utbilda nästa generation forskare inom området så att de snabbt kan ta till sig redan etablerad teknik och kunskap. Sist men inte minst ska vi inte underskatta att samarbeten och interaktioner mellan olika forskargrupper gör det det roligare att bedriva sitt jobb som forskare. I dessa sammanhang föds ofta de nya idéerna som du inte kommer på utan att interagera med andra forskare.
