Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskargrupper

Akvatisk ekologi

Akvatisk ekologi

Forskargruppen Akvatisk ekologi studerar bland annat hur klimatförändringen påverkar akvatiska system. Vad är det som gör att ett ekosystem ersätts av ett annat? Andra exempel på vad gruppen undersöker är: populationsgenetik, samspel mellan predatorer och bytesdjur, hållbara fiskodlingar och effekten av bekämpningsmedel. Kontakta: Christer Brönmark

Biodiversitet

Biodiversitet och bevarandevetenskap

Forskargruppens mål är att flytta fram den vetenskapliga förståelse för hur mänskliga aktiviteter, exempelvis förluster och omvandling av livsmiljöer och klimatförändringar, påverkar biodiversiteten. Gruppen undersöker hur detta slår tillbaka på bildandet av ekosystemtjänster som pollinering och biologisk kontroll. Kontakta: Henrik Smith

Evolutionär ekologi i samspelet mellan växter och insekter

Vi är intresserade av skeenden som skapar biologisk mångfald. Två av de mest skiftande och talrika organismgrupperna på jorden är växter och insekter som livnär sig på växter. I vår forskning undersöker vi processerna som har gjort de här grupperna så mångsidiga. Kontakta: Magne Friberg eller Anna Runemark;

Genetiska markörer i ekotoxikologi

Vår ekotoxikologiska forskargrupp använder molekylära verktyg för att förstå de skadliga reaktioner som uppstår i organismer efter att de har utsatts för miljögifter och läkemedelsutsläpp. För att bättre kunna känna igen de här reaktionerna karakteriserar vi specifika gener i organismerna. Vi studerar vattenlevande organismer. Kontakta: Maria Hansson

Markgruppen

Markgruppens forskning handlar bland annat om samspelet mellan olika marklevande organismer, hur dessa reagerar på omgivningen och hur miljön påverkar populationer. Kontakta: Katarina Hedlund

Systematisk biologi

Forskargruppen studerar dynamiken i livets mångfald på vår planet genom den evolutionära historien. Vi använder molekylär fylogenetik för att dra slutsatser om när, var och hur olika organismgrupper diversifierade och hur de är släkt med varandra. Kontakta: Niklas Wahlberg

Evolutionär ekologi

Evolution och ekologi av fenotyper i naturen

Vi utforskar gränslandet mellan ekologi och evolution med hjälp av metoder från evolutionär ekologi, kvantitativ genetik och jämförande fylogeni. Vi är kvalitativa biologer som arbetar med naturliga populationer och är intresserade av att länka ihop mikro- och makroevolution. Kontakta: Erik Svensson

Evolutionsbiologi

Vår forskning ligger i gränslandet mellan utveckling, ekologi och evolution. Vi använder experimentella och jämförande metoder baserade på matematiska modeller och konceptuell analys Kontakta: Tobias Uller

Flyglabbet för djur

I vår avancerade vindtunnel undersöker vi hur djur flyger. I vindtunneln studerar vi bland annat fåglar, fladdermöss och insekter. Vår forskning är främst fokuserad på ekologi och evolution hos flygande djur. Kontakta: Anders Hedenström eller Christoffer Johansson Westheim.

Könsskillnadernas genetik

Vi är intresserade av olika sidor av genetiken bakom könsskillnader, inklusive sexuell selektion och sexuell konflikt, evolution av sexuell dimorfism och utvecklingen av könskromosomer. Vi arbetar i gränslandet mellan evolutionär ekologi och genomik. Kontakta: Jessica Abbott eller Bengt Hansson

Livshistoria och funktionell ekologi

Gruppen studerar de mekanismer som påverkar avvägningen mellan reproduktion och överlevnad hos olika fåglar. Blåmesen, till exempel, investerar i många ungar och lever därför kortare tid. Havsörnen, däremot, satsar på att leva länge och får då inte så många ungar. Kontakta: Dennis Hasselquist eller Jan-Åke Nilsson

Teoretisk populationsekologi och evolutionsgruppen – ThePeg

ThePegs teoretiska forskning studerar grundläggande ekologiska och evolutionära frågor såsom artbildning, ekologiska samhällens dynamik och evolution, beteende- och livshistoriestrategier, och anpassningar till föränderliga miljöer. Effekter av klimatförändringar och skötseln av fisk- och viltpopulationer är viktiga tillämpningsområden. Kontakta: Per Lundberg, Anders Brodin eller Jörgen Ripa

Funktionell zoologi

Feromongruppen

Feromongruppen undersöker hur kemiska signaler (lukt och smak) används av insekter för att finna mat, partner och äggläggningsplats. Vi försöker besvara frågor om hur de fungerar (morfologi, fysiologi, beteende och ekologi), hur de har utvecklats (evolution och genetik) och hur de kan användas praktiskt, till exempel för kontroll av skadeinsekter och övervakning av sällsynta arter. Kontakta: Christer Löfstedt eller Olle Anderbrant

Nosgruppen

Nosgruppen undersöker vilken sinnesinformation däggdjur kan få från sina rhinarier och hur de använder informationen. Däggdjurens nosspets kallas rhinarium om den är täckt av specialiserad hud som ofta är fuktig. Rhinarier finns i många olika utformningar. Kontakta: Ronald Kröger

Syngruppen

I Syngruppen undersöker vi bland annat ögats evolution, optiska mekanismer inom olika djurgrupper, färgseende och mörkerseende hos djur, navigering med hjälp av polariserat ljus och magnetiska sinnen samt bildförstärkning i ögon under dåliga ljusförhållanden. Kontakta: Dan-Eric Nilsson, Emily Baird, Marie Dacke, Almut Kelber, Ronald Kröger, Rachel Muheim eller Eric Warrant

Zoofysiologi

Vi undersöker hur kroppen fungerar. Vi studerar allt från enstaka celler till stora organ. Vår forskning får betydelse inom så skilda områden som medicin och jordbruk. Kontakta: Fredrik Johansson, David O’Carroll, Stina Oredsson, Lars Råberg, Marcus Stensmyr eller Björn Weström.

Molekylär ekologi, mikrobiell ekologi och evolutionär genetik – MEMEG

Molekylär ekologi och evolution – MEEL

Vår grupp forskar inom både evolutionsbiologi och beteendeekologi. Studiesystemen vi använder spänner från bakterier och parasiter via insekter till fåglar och däggdjur. Gemensamt för forskningsprojekten i gruppen är att vi använder molekylära tekniker för att besvara evolutionära och ekologiska frågeställningar. Kontakta: Staffan Bensch, Charlie Cornwallis, Olof Hellgren, Bengt Hansson, Dennis Hasselquist eller Helena Westerdahl

Mikrobiologisk ekologi

Forskargruppen mikrobiologisk ekologi arbetar med att identifiera de mikroorganismer som sköter omsättningen av kol och kväve i marken. Gruppen kartlägger vad som kännetecknar de här processerna på molekylär nivå och identifierar hur processerna påverkas av olika miljöfaktorer. Huvudfokus är samverkan mellan svampar och växtrötter. Kontakta: Anders Tunlid

Molekylär cellbiologi

Genetik: telomerer och telomeras

Telomerer finns i början och slutet av kromosomer och innehåller DNA-sekvenser som syntetiseras av enzymet telomeras. Gruppen studerar telomerernas funktion och telomerasets verkningsmekanismer med molekylärbiologiska metoder. Telomeraset spelar en viktig roll vid uppkomsten av tumörer och vid åldrande. Kontakta: Marita Cohn

Mikrobiologigruppen

I den här gruppen undersöker mikrobiologerna så kallade gram-positiva bakterier. Gram-positiva bakterier är av stor medicinsk, ekologisk och industriell betydelse. Särskilt studerar de enzymer med hemgrupper, bildning av bakteriesporer, bakteriers cellskelett, tillväxt och celldifferentiering hos Streptomyces samt bakteriers reaktioner på stress. Kontakta: Lars Hederstedt, Klas Flärdh eller Claes von Wachenfeldt

Växtbiologi

Växtbiologi

Vi forskar på evolutionära processer, utbredningen av växter i tid och rum och samspelet mellan växter och mellan växter och omgivningen. Vi studerar växters komplicerade system och processer på molekylär nivå och hur dessa mekanismer hänger samman med ekosystemen de lever i. Bland annat undersöker vi hur och varför växter stressas och hur stressen kan undvikas. Vår forskning ökar kunskapen om växters samspel och förhållande till andra organismer och faktorer i livsmiljön. Andra forskningsområden inom gruppen är fylogeni och taxonomi. Kontakta: Honor C Prentice eller Mats Hansson

Sidansvarig: