Forskargrupper
Vår forskning sker i olika forskargrupper. En forskargrupp är ett antal personer som samlas runt ett gemensamt forskningsämne. En grupp består av minst två seniora forskare och helst även några postdoktorer och forskarstuderande.
I Lunds universitets forskningsportal hittar du mer utförlig beskrivning av våra forskargrupper.
Forskargruppen Akvatisk ekologi studerar bland annat hur klimatförändringen påverkar akvatiska system. Vad är det som gör att ett ekosystem ersätts av ett annat? Andra exempel på vad gruppen undersöker är: populationsgenetik, samspel mellan predatorer och bytesdjur, hållbara fiskodlingar och effekten av bekämpningsmedel.
Vi är intresserade av skeenden som skapar biologisk mångfald. Två av de mest skiftande och talrika organismgrupperna på jorden är växter och insekter som livnär sig på växter. I vår forskning undersöker vi processerna som har gjort de här grupperna så mångsidiga.
Vi studerar hur mänskliga aktiviteter, till exempel förändringar i markanvändning och klimat, påverkar biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster. Vi bedriver både grundforskning och tillämpad forskning. För oss är den kombinationen det bästa sättet att förstå hur bland annat modernt jordbruk och skogsbruk påverkar uthålligheten hos populationer och förutsättningarna för olika delar av ekosystemet. På så vis ökar vi förståelsen för hur naturvård på bästa sätt integreras med produktion inom jordbruk och skogsbruk.
I forskargruppen använder vi beräkningsverktyg för att ställa stora frågor gränsöverskridande frågor om till exempel identitet, förhållandet mellan genoptyp och fenotyp och evolution.
Vi studerar hur fåglar och andra djur har anpassat sig för att flytta och navigera över stora avstånd. Det gör vi genom att använda en kombination av forskning i fält, inklusive spårning av enskilda individer, och laboratorieförsök. I de sistnämnda kan vi studera hur individer reagerar fysiologiskt och beteendemässigt på olika signaler.
Vår forskning ligger i gränslandet mellan utveckling, ekologi och evolution. Vi använder experimentella och jämförande metoder baserade på matematiska modeller och konceptuell analys.
Feromongruppen undersöker hur kemiska signaler (lukt och smak) används av insekter för att finna mat, partner och äggläggningsplats. Vi försöker besvara frågor om hur de kemiska signalerna fungerar (morfologi, fysiologi, beteende och ekologi), hur de har utvecklats (evolution och genetik) och hur de kan användas praktiskt, till exempel för kontroll av skadeinsekter och övervakning av sällsynta arter.
I vår avancerade vindtunnel undersöker vi hur djur flyger. I vindtunneln studerar vi bland annat fåglar, fladdermöss och insekter. Vår forskning är främst fokuserad på ekologi och evolution hos flygande djur.
Vi är intresserade av olika sidor av genetiken bakom könsskillnader, inklusive sexuell selektion och sexuell konflikt, evolution av sexuell dimorfism och utvecklingen av könskromosomer. Vi arbetar i gränslandet mellan evolutionär ekologi och genomik.
Gruppen studerar de mekanismer som påverkar avvägningen mellan reproduktion och överlevnad hos olika fåglar. Blåmesen, till exempel, investerar i många ungar och lever därför kortare tid. Havsörnen, däremot, satsar på att leva länge och får då inte så många ungar.
Markgruppens forskning handlar bland annat om samspelet mellan olika marklevande organismer, hur dessa reagerar på omgivningen och hur miljön påverkar populationer.
Vi studerar terrestra ekosystem för att bättre förstå hur markmikroorganismer reglerar global biogeokemi och för att förutsäga reaktioner på miljöförändringar.
Vi är en grupp mikrobiella ekologer, ekosystemekologer, biogeokemister och modellerare, som har en gemensam vision och under paraplyet Mikrobiell biogeokemi i Lund", kombinerar empiriska och modellerande tillvägagångssätt för att åstadkomma detta.
I den här gruppen undersöker mikrobiologerna så kallade gram-positiva bakterier. Gram-positiva bakterier är av stor medicinsk, ekologisk och industriell betydelse. Särskilt studerar de enzymer med hemgrupper, bildning av bakteriesporer, bakteriers cellskelett, tillväxt och celldifferentiering hos Streptomyces samt bakteriers reaktioner på stress.
Forskargruppen mikrobiologisk ekologi arbetar med att identifiera de mikroorganismer som sköter omsättningen av kol och kväve i marken. Gruppen kartlägger vad som kännetecknar de här processerna på molekylär nivå och identifierar hur processerna påverkas av olika miljöfaktorer. Huvudfokus är samverkan mellan svampar och växtrötter.
Vår grupp forskar inom både evolutionsbiologi och beteendeekologi. Studiesystemen vi använder spänner från bakterier och parasiter via insekter till fåglar och däggdjur. Gemensamt för forskningsprojekten i gruppen är att vi använder molekylära tekniker för att besvara evolutionära och ekologiska frågeställningar.
Vi söker svar på åldrandets gåta. Vi hoppas också kunna klarlägga den roll enzymet telomeras har vid uppkomsten av cancer. Kromosomer innehåller i sitt DNA den genetiska information som behövs för att bygga upp hela organismer, till exempel en människa. I forskargruppen intresserar vi oss för kromosomernas båda ändar där de så kallade telomererna finns.
Nosgruppen undersöker vilken sinnesinformation däggdjur kan få från sina rhinarier och hur de använder informationen. Däggdjurens nosspets kallas rhinarium om den är täckt av specialiserad hud som ofta är fuktig. Rhinarier finns i många olika utformningar.
Vi utforskar gränslandet mellan ekologi och evolution med hjälp av metoder från evolutionär ekologi, kvantitativ genetik och jämförande fylogeni. Vi är kvalitativa biologer som arbetar med naturliga populationer och är intresserade av att länka ihop mikro- och makroevolution.
I Syngruppen undersöker vi bland annat ögats evolution, optiska mekanismer inom olika djurgrupper, färgseende och mörkerseende hos djur, navigering med hjälp av polariserat ljus och magnetiska sinnen samt bildförstärkning i ögon under dåliga ljusförhållanden.
Forskargruppen studerar dynamiken i livets mångfald på vår planet genom den evolutionära historien. Vi använder molekylär fylogenetik för att dra slutsatser om när, var och hur olika organismgrupper diversifierade och hur de är släkt med varandra.
Vår teoretiska forskning studerar grundläggande ekologiska och evolutionära frågor såsom artbildning, ekologiska samhällens dynamik och evolution, beteende- och livshistoriestrategier, och anpassningar till föränderliga miljöer. Effekter av klimatförändringar och skötseln av fisk- och viltpopulationer är viktiga tillämpningsområden.
Vi forskar på evolutionära processer, utbredningen av växter i tid och rum och samspelet mellan växter och mellan växter och omgivningen. Vi studerar växters komplicerade system och processer på molekylär nivå och hur dessa mekanismer hänger samman med ekosystemen de lever i. Bland annat undersöker vi hur och varför växter stressas och hur stressen kan undvikas. Vår forskning ökar kunskapen om växters samspel och förhållande till andra organismer och faktorer i livsmiljön. Andra forskningsområden inom gruppen är fylogeni och taxonomi.
Vi undersöker hur kroppen fungerar. Vi studerar allt från enstaka celler till stora organ. Vår forskning får betydelse inom så skilda områden som medicin och jordbruk.
Medverkan
Vi medverkar bland annat i följande centrumbildningar och forskarskolor utanför institutionen. Länkarna leder till externa webbplatser.
- Det strategiska forskningsområdet BECC
- Forskarskolan ClimBEco
- Forskningscentret LUCCI (på engelska)
- Neuronano Research Center (NRC)
Monitoring
Senaste publikationer
Länkarna nedan leder till externa webbplatser.