–Vissa hyser till och med negativa känslor till jord. Som något smutsigt, som något vi lika gärna kan asfaltera bort. Kunskapsluckorna kring jord är omfattande, och om vi inte lär oss att ta bättre hand om den kan konsekvenserna bli ödesdigra för bland annat vår livsmedelsproduktion, säger Edith Hammer.
Edith Hammer och hennes forskagrupp har utvecklat en unik metod som kan bidra till att täppa igen kunskapsluckorna kring jord. Forskarna har tagit fram små chip, som de kallar Soil Chip, med vars hjälp de kan studera och filma jordlevande organismer utan att rycka ut dem ur sin livsmiljö. Med detta fönster till underjorden öppnar sig en ny värld, fylld av samhällen där mikroorganismerna lever sina liv:
–Vi kan studera deras beteende, de får mer av en personlighet för oss, och vi kan till och med försöka interagera med dem genom experiment, säger Edith Hammer.
Med dessa nya metoder såg Edith Hammer och hennes forskargrupp en möjlighet att öka både kunskap och engagemang för jord och dess rika mångfald för en bredare publik. Med inspiration från bevarandebiologin, där det ofta används nyckelarter för att väcka intresse för miljöfrågor, ville de göra något liknande för ekosystemen i jorden:
–Exempelvis har isbjörnar, pandor och humlor använts framgångsrikt för att skapa uppmärksamhet kring hotet mot deras livsmiljöer, och vi vill göra något liknande för ekosystemen i jorden, berättar Edith Hammer.
En kreativ syn på utforskande
Sagt och gjort. När forskningsrådet Formas för ett par år sedan hade en kommunikationsutlysning tog Edith Hammer kontakt med konstnärerna Janna Holmstedt och Malin Lobell som går under namnet (p)Art of the Biomass. Konstnärsduon har tidigare deltagit i Humus economicus – ett konst- och forskningsprojekt om jordarnas värde och framtid i urbaniserade landskap. Det var i arbetet med Humus economicus som de först fick nys om Edith och hennes forskning. Janna Holmstedt berättar att de hälsade på Edith och hennes team i Lund, och blev då fascinerade av de filmer som forskarna spelade in av livet i marken med hjälp av sina Soil Chip:
–I slutfasen av Humus economicus utvecklade vi en interaktiv installation, där egna mikroskopfilmningar blandades med filmsekvenser från labbet i Lund. Samtidigt kände vi att det fanns mycket kvar att bygga vidare på, säger Janna Homstedt.
När frågan därför kom från Edith Hammer om att göra gemensam sak var Janna Holmstedt och Malin Lobell snabba att tacka ja, och efter några månaders väntan fick de besked från Formas att deras projekt Fönster till underjorden beviljats medel.
Edith Hammer, som alltid haft ett stort intresse för konst och kultur, upplever att samarbetet med kulturutövare gör henne till en bättre forskare:
–Det är något visst med det kreativa utforskandet som öppnar upp sinnena. Utöver logiken vi ofta utgår ifrån som forskare får vi jobba med känslor och en mer holistisk syn på utforskande. Det väcker den lekfullhet man som barn blir så glad av, och det är underbart att få behålla den i vuxen- och arbetslivet.
Ett interaktivt äventyr under markytan
Inom ramen för Fönster till underjorden producerar Edith Hammer och hennes kollegor Fredrik Klinghammer och Kristin Aleklett vad som kan beskrivas som korta naturfilmer från livet i marken. Med titlar som To Eat or to be Eaten, Fight of the Amoebae och Garden Soils vill forskarna ge tittarna en inblick i jordarnas dolda underverk och mysterier. Det mesta av filmandet står Fredrik Klinghammer för:
–I filmerna kan vi visa sådant som aldrig tidigare dokumenterats. Här får du se hur invånarna i jorden spenderar sina dagar, och vi vågar nästan lova att du aldrig kommer att se på jord på samma sätt igen, säger Fredrik.
Filmmaterialet publiceras bland annat på YouTube och kommer att bli en central del i konstnärerna Janna Holmstedts och Malin Lobells fortsatta arbete. Under en så kallad Open Studio på Färgfabriken i Stockholm blev konsthallens båda projektrum både ateljé och hem för den interaktiva installationen, som också fungerar som filmstudio. Genom installationen kunde publiken kliva in i mikrobernas rike: Iförda specialsydda mikrobdräkter framför en greenscreen projicerades besökarna in i filmernas mikroskopiska landskap. På filmduken – som kan liknas vid ett objektglas – gick det att interagera med mikrolivets små invånare, något som Janna menar var uppskattat bland besökarna:
–Det uppstod både roliga, spännande och konstiga situationer. Barngrupper som besökte oss fick bland annat möta amöbor och bli jagade av hjuldjur.
Under Open Studio arbetade forskarna och konstnärerna tillsammans för att försöka förstå och imitera organismens olika rörelsemönster. Även om forskarna har ägnat mycket tid åt att studera mikroorganismer under mikroskop, uppstår något nytt när de också kan leka med perspektiv och ”känna sig fram” i mikroorganismernas värld.
–Man kan likna det lite med den känsla astronauterna förmedlat med sina bilder av jorden från rymden, så här hänger allt ihop. Skillnaden är att här kastas vi in i jorden i stället för ut i rymden, och ser hur allt hänger samman, säger Edith Hammer.
Nu ska materialet och tankarna som samlats in under Open Studio omarbetas till en utställning med titeln De underjordiskas karneval, episod 2. Utställningen har vernissage den 18 april under Kulturnatten i Stockholm – det blir Klorofyllbar, livemusik och möjlighet att dansa med mikrober – med förhoppningen att resan därefter ska fortsätta vidare till Lund senare i år.
Om projektet
Fullständig titel
Fönster till underjorden – vägar till bättre förståelse och värdesättning av ekosystemet jord
Forskningsfinansiärer
Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Det strategiska forskningsområdet BECC: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat.
Deltagare
- Edith Hammer, lektor, Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
- Fredrik Klinghammer, forskningsassistent, Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
- Kristin Aleklett, forskare, Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
- Janna Holmstedt, forskare och konstnär, (p)Art of the Biomass.
- Malin Lobell, konstnär, (p)Art of the Biomass.
- Therese Ek, kommunikatör, BECC, Lunds universitet.