Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lappländskt leddjursliv kartlagt i unik långtidsstudie

Person håller i trädkvist. Foto.
Varje år räknar forskarna insekter på tusentals björkblad. Foto: Åke Lindström

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet.

Ammarnäs är en liten fjällnära ort i Sorsele kommun, naturskönt belägen på näset mellan Vindelälven och Tjulån. Här har forskare från bland annat Lunds universitet och Naturhistoriska museet i Göteborg bedrivit forskning sedan 1960-talet. Merparten av det vetenskapliga arbetet har varit inriktat på fåglar. Men sedan 1968 har även en insektsstudie bedrivits inom det så kallade LUVRE-projektet. Forskarna har systematiskt räknat insekter på 24 000 björkskott under andra hälften av juni varje år, alltid på samma platser i fjällbjörkskogen utanför Ammarnäs. Och i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Insect Conservation and Diversity (på engelska) kan forskarlaget visa hur insektslivet utvecklats på platsen, år för år sedan 1968.

– Vi kan se att variationen i antalet insekter och spindlar mellan olika år är stor, men över tid finns ingen säkerställd trend. Det har alltså vare sig blivit fler eller färre insekter i vårt undersökningsområde, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.

Fjäll med fjällbjörkskog nedanför. Foto.
Fjällbjörkskog på en sluttning i Ammarnäs. Foto: Åke Lindström

På sistone har det kommit flera forskningsrapporter som visat att antalet insekter i Europa, främst i jordbrukslandskapen, minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Den försämrade biologiska mångfalden, som bland annat är ett resultat av den globala uppvärmningen, oroar eftersom insekterna är viktiga för pollineringen av jordbruksgrödor och på längre sikt även vår möjlighet att föda en växande befolkning.

– Vi kan konstatera att de faktorer som bedöms stå bakom insektsförändringarna i det kontinentala Europa, så som intensivt jordbruk, kemikalier, klimatförändringar och ljusföroreningar, inte har varit lika framträdande i norra Sverige, säger Åke Lindström.

Vill fortsätta ytterligare 50 år

Den nya studien bidrar med en pusselbit till den komplexa helhetsbilden av hur våra europeiska insektssamhällen förändras och varför. Forskarna kommer att fortsätta sin studie i Ammarnäs för att kunna följa insektslivet på en plats som är relativt opåverkad av mänsklig aktivitet.

– Det blir mycket intressant att fortsätta följa insektspopulationerna i Ammarnäs. Jag hoppas att vi kan driva detta unika projekt i ytterligare minst 50 år, säger Åke Lindström.

Förutom Lunds universitet har även Göteborgs universitet och Göteborgs naturhistoriska museum deltagit i studien.