Forskningsintresse

Som forskare vid Lunds Universitet fokuserar jag på generella frågor kring ekologi och evolution. Framför allt vill jag öka förståelsen för hur ekologiska, evolutionära och biogeografiska processer dikterar naturliga samhällens struktur och dynamik. Min forskning inkluderar teoretiska och matematiska inslag då jag använder mig av simuleringsmodeller för att studera biodiversitet, fylogenetiska samband mellan arter, och arters egenskaper. Min analys av modeller syftar till att formulera generell teori för samhällsdynamik och struktur men jag har även ambitionen att skapa en brygga mellan teori och empirisk forskning genom att anpassa modeller till data. För modellanpassning och modellvalidering jobbar jag med Bayesiansk statistik (t.ex. Approximate Bayesian Computation), en metod som är designad för att anpassa relativt komplexa simuleringsmodeller till olika datakällor. I dagsläget driver jag två stora projekt (se nedan) som är finansierade av Svenska Vetenskapsrådet (VR) och Vetenskapsrådet FORMAS.

Eko-evolutionära effekter på phylogenetisk betadiversitet – nya perspektiv på biodiversitetsmönster längs miljögradienter

Sambandet mellan klimatförändringar, arters utdöende, och förlust av ekosystemtjänster är väl känt. Dagens analysmetoder har dock svårt att kvantifiera kausaliteten bakom detta samband vilket gör det svårt att förstå och förutse hur naturliga samhällen kommer påverkas i framtiden. Vi är m.a.o. i behov av teori och kvantitativa metoder som kan hjälpa oss att förstå processerna som ligger till grund för dagens biodiversitet. Vi behöver dessutom utveckla metoder som kan hjälpa oss förutse hur samhällen kan svara på framtida klimat. Den fylogenetiska skillnaden mellan samhällen (fylobetadiversitet) är ett mått som kan användas för att studera biodiversitet, eftersom detta mått innefattar signaler från ekologiska, evolutionära och biogeografiska processer. Mitt mål är att skapa rumsliga eko-evolutionära modeller som kan kvantifiera kausalitet mellan fylobetadiversitet och interagerande processerna som dikterar detta mått. Jag kommer utveckla generell teori som framtida forskare kan bygga på när de vill förstå processerna som ligger till grund för biodiversitet. Jag kommer dessutom använda denna teori och mina modeller för att förstå vad som driver det unika antalet kolibriarter i Anderna. Genom att anpassa modellerna till kolibridata kommer jag kvantifiera processerna som har strukturerat dessa samhällen. Jag kommer även att använda modellerna för att göra förutsägelser om detta unika systems potentiella respons på framtida klimat.

Eko-evolutionära effekter på ekosystemtjänster i heterogena jordbrukslandskap – nya perspektiv på biologisk skadedjursbekämpning

Jag vill studera underliggande mekanismerna för populationsdynamik av grödors skadedjur och deras naturliga fiender i heterogena jordbrukslandskap. Förståelsen för sådana mekanismer är viktig då jordbruket strävar efter hög produktivitet, samtidigt som negativa effekter av intensifiering (t.ex. minskad landskapsheterogenitet) bör minimeras. Bibehållen heterogenitet har visat sig vara fördelaktig för ett hållbart jordbruk med fungerande biologisk kontroll av skadedjur, men den praktiska implementeringen av biologisk kontroll är utmanande p.g.a. bristande detaljkunskap om dessa ekosystemtjänster. Statiska metoder som relaterar spatial variation i mängden naturliga fiender med lanskapsstruktur utan att ta hänsyn till artspecifika egenskaper eller evolutionära aspekter ger begränsad mekanistisk förståelse och förutsägelser om odlingsstrategiers effekter är därför utmanande. Studier med fokus på arters funktionella egenskaper ger en viss mekanistisk förståelse för arters respons till förändringar i landskapet men evolutionära processer negligeras oftast. Jag vill utveckla ett eko-evolutionärt ramverk för att modellera biologisk kontroll av skadedjur som inkorporerar både egenskapsbaserade ekologiska interaktioner mellan arter och evolution. Jag kommer därmed ge svar på flera viktiga obesvarade frågor om hur eko-evolutionära processer kan bidra till kunskap och förutsägelser om hur skadedjur och deras fiender kan svara på förändrad heterogenitet i jordbrukslandskapet.