Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Kvalitetsindikatorer för skyddade områden

vägen till framgångsrikt naturskydd
I Sverige, såväl som i andra länder, är både arter och deras livsmiljöer hotade av ett allt intensivare markutnyttjande. Ett av de viktigaste sätten att bevara arter och livsmiljöer är s.k. områdesskydd, det vill säga naturreservat, nationalparker, biotopskydd och liknande. Avsättning av mark till områdesskydd innebär dock kostnader, både vid inrättande och eventuell framtida skötsel. Det är därför viktigt att områden avsätts på ett sätt så att man får så stor naturnytta som möjligt för pengarna.

En kulle med en stig upp och buskar runt omkring. I förgrunden finns ett staket där finns en skylt som det står Naturreservat på.

Hur de skyddade områdena är placerade i förhållande till varandra såväl som till landskapet i övrigt är en viktig faktor som påverkar hur väl de fungerar för att bevara biologisk mångfald. Områdenas storlek, form och inbördes placering såväl som karaktären på det omkringliggande landskapet påverkar till exempel möjligheten för de hotade arterna att överleva i, och röra sig mellan, lämpliga habitat och därmed möjligheten till utbyte av individer såväl som gener mellan populationer vilket i förlängningen har betydelse för dess överlevnad. Många hotade arter är också beroende av livsmiljöer som regelbundet utsätts för olika typer av störningar (t.ex. bete, brand, översvämningar) vilket ställer krav på hur de skyddade områdena sköts.

För att kunna utvärdera hur väl områdesskyddet fungerar behöver vi kunna mäta de skyddade områdenas funktion på ett bra sätt. Hittills har sådana utvärderingar framförallt fokuserat på hur stor areal som skyddas medan andra aspekter sällan tas med i beräkningarna.

I det här projektet syntetiserar vi kunskap som kan ligga till grund för utveckling av en eller flera indikatorer på hur bra områdesskyddet fungerar i Sverige.  Vi gör detta genom att sammanställa befintliga indikatorer som mäter effekten av skyddade områden på enskilda arter och biologisk mångfald generellt samt verktyg som kan användas för att följa upp och informera beslut om avsättning av skyddade områden. Vi sammanställer tillgänglig vetenskaplig information om vilka ekologiska processer som kan påverka beslut om rumslig allokering av reservat i Sverige, till exempel kanteffekter, meta-populationsdynamik, arters behov av sammanhängande habitat, liksom reservatens förmåga att tillgodose kraven för arter i behov av skötsel och störning. Vidare sammanställer vi den information (data) som finns tillgänglig, t.ex. inom olika övervakningsprogram, som kan användas för att kvantifiera aspekter hos de skyddade områdena som är viktiga för bevarandet av arter och habitat. I en övergripande syntes sammanställer vi hur och om dessa olika komponenter kan förenas för att ta fram verktyg och indikatorer för optimalt områdesskydd i Sverige.

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniverstitet i Uppsala. Det finansieras av Naturvårdsverket och ingår som ett av fyra forskningsprojekt om indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå som i sin tur ingår i miljöforskningsanslaget.

Sidansvarig:

En skog med ett stort träd till vänster. I förgrunden finns en skylt där det står Upptäck Sveriges nationalparker.

People involved

Vissa av ovanstående länkar går till SLUs och CECs webbplatser.

Länkar