Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Jan-Åke Nilsson

Professor

Hörnstenen i livshistorian

Övergripande för min forskning är hur skilda investeringar i reproduktion och överlevnad formar olika livsstrategier.

Individer måste hela tiden fatta beslut om hur de ska fördela sina begränsade resurser, exempelvis tid och energi, mellan olika aktiviteter och handlingar. Den tid och den energi som investeras i reproduktion kan inte på samma gång satsas på att exempelvis leta mat för att överleva. Den typen av kompromisser är hörnstenen i biologins teori om olika organismers livshistoria.

För att förstå hur evolutionen har skapat sådana strategier undersöker jag vilken roll fysiologiska anpassningar och begränsningar spelar.

Optimala kompromisser<

En individ väljer strategi och livshistoria med målet att reproducera sig så framgångsrikt som möjligt under sin livstid. Målet nås genom optimala kompromisser. Med andra ord: Hur mycket energi och ansträngning bör läggas på reproduktion och hur mycket bör läggas på överlevnad? Är det bättre att få många små avkommor än ett fåtal stora? Eller tvärtom?

Sådana kompromisser är beroende av organismers funktionella anpassningar och begränsningar. Funktionella mekanismer interagerar med miljön och formar individuellt optimerade livshistoriestrategier. De funktionella mekanismerna kan exempelvis handla om hur snabbt förlorad energi går att ersätta eller förmågan att stå emot infektioner och parasiter.

Kroppstemperaturen viktig

På så vis sätter individens inre förutsättningar gränsen för vilka strategier som är möjliga och tillgängliga för just den individen. Särskilt kroppstemperaturen och risken att bli för varm, att överhettas, kan utgöra en sådan inre faktor som potentiellt kan minska förmågan att arbeta och därmed reducera den investering som är möjlig att satsa på reproduktion.

Dessutom kan hormoner och kraft att stå emot parasiter föras över till ungarna från modern via ägget, och på så vis påverka egenskaper, fenotyper, i nästa generation. En moders förmåga att förse sina ungar med en bra start i livet beror förmodligen också på i vilken kondition hon är, något som i sin tur beror på såväl fysiologiska som ekologiska begränsningar.

Mänsklig påverkan kan naturligtvis inverka på dessa kompromisser. Därför intresserar jag mig även för hur människors aktiviteter och urbaniseringen kan påverka andra organismers kompromisser och livsstrategier.

Bygger på fältexperiment

Ett annat, relaterat forskningsspår handlar om hur stannfåglar, det vill säga fåglar som inte migrerar, anpassar sig till vintern. Kombinationen av metabolism, kroppstemperatur och fettreserver skapar en strategi som minimerar riskerna för svält eller att bli rovdjursmat under långa vinternätter.

Det mesta av min forskning baseras på fältförsök i det vilda. I huvudsak studerar jag fåglar som häckar i holkar. Ibland arbetar jag också med infångade zebrafinkar.

Publikationer

Hämtat ur Lunds universitets publikationsdatabas

Senaste
Alla

Publikationer

Hämtat ur Lunds universitets publikationsdatabas

Publikationer

Hämtat ur Lunds universitets publikationsdatabas

Sidansvarig:
Jan-Åke Nilsson
E-post: jan-ake [dot] nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se

Professor

Evolutionär ekologi

+46 46 222 45 69

E-C223

Sölvegatan 37, Lund

50

Enhetschef

Evolutionär ekologi

+46 46 222 45 69

E-C223

Sölvegatan 37, Lund

50

Forskargrupp

Livshistoria och funktionell ekologi

Doktorander och postdocs

Huvudhandledare

Fredrik Andreasson

Biträdande Handledare

Ann-Kathrin Ziegler

Postdocs

Juli Broggi