Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Strategisk plan för biologiska institutionen

Sammanställd av Jessica Abbott

Här är webbversionen av vår strategiska plan. Planen gäller för åren 2022 till 2027. Under varje rubrik (förutom under inledningen) finns underrubrikerna Strategiska mål, Åtgärder 0–2 år, Åtgärder 3–5 år och Uppföljningsansvarig för att du lätt ska kunna få en överblick. Behöver du ha vår strategiska plan i pdf-format kontakta Joakim Nilsson (Joakim [dot] NIlsson [at] biol [dot] lu [dot] se).

Biologiska institutionen har tidigare haft en Forskningsstrategi för åren 2015–2019. Tyngdpunkten i detta dokument var forskning, medan andra delar av verksamheten på institutionen, såsom administration och undervisning, endast behandlades i begränsad omfattning. Under 2019–2020 genomfördes RQ20, som var en universitetsgemensam utvärdering av forskningsverksamheten vid Lunds universitet. Prefekten beslutade 2020 att Forskningsstrategin skulle ersättas med en mer omfattande strategisk plan som kommer att gälla för åren 2022–2027, och har ålagt den biträdande prefekten att samordna arbetet. I planen beaktas även slutsatser och rekommendationer från RQ20.

Arbetet med den nya strategiska planen inleddes med en diskussion inom prefektrådet och med enhetscheferna angående vilka områden som bör täckas. Prefektrådet och andra nyckelpersoner (till exempel museichefen och studierektorerna för grundutbildningen) fick därefter i uppdrag att ta fram underlag för ett första utkast till de olika delarna i planen. Dessa delar har sammanställts och reviderats av den biträdande prefekten, och planen lämnats till enhetscheferna, styrelsen, och slutligen den övriga verksamheten för synpunkter. Den reviderade, slutgiltiga, planen antogs genom prefektbeslut.

Syftet med den strategiska planen är att göra en översyn för att identifiera konkreta mål för institutionen som helhet, samt områden där särskilda åtgärder kan behövas. Verksamheter och rutiner som bedöms välfungerande behandlas därför inte explicit. Inom varje del av planen presenteras övergripande strategiska mål, samt kortsiktiga (0–2 år) och långsiktiga (3–5 år) åtgärder för att nå dessa mål. En årlig uppdatering av den strategiska planen bör ske för att säkerställa att dessa åtgärder följs upp, och att eventuella nya åtgärder kan läggas till. Var del av den strategiska planen har någon uppföljningsansvarig. Denne har som uppgift att konkretisera utvärderingskriterier, applicera dessa på de åtgärder som vidtagits, samt föreslå eventuella revideringar av de strategiska målen. Uppdateringar till den strategiska planen presenteras i styrelsen innan den uppdaterade planen fastställs genom prefektbeslut.

Biologiska Institutionen har runt 300 anställda. Det är en storlek som ställer höga krav på organisation för att främja kollegialt styre och möjliggöra utveckling av kärnverksamheten. Enheternas utformning har tjänat institutionen väl, men med tanke på att det är mer än 10 år sedan institutionen skapades finns det anledning att utvärdera om den nuvarande organisationen även fortsatt är den mest optimala. Oavsett eventuella organisationsförändringar stundar pensionsavgångar som kräver ersättare till en rad nyckelposter inom institutionen (till exempel enhetschefer). Strategiska beslut som påverkar förutsättningar för forskning och utbildning skall baseras på goda underlag där verksamheten har fått komma till tals. Prefektrådet har en viktig funktion i detta arbete, men relationen mellan prefektrådet och organ med institutionsövergripande ansvarsområden (till exempel utbildning, infrastruktur) bör tydliggöras.

Strategiska mål

Skapa en tydlig organisation som:

  • Främjar arbetet med nyrekryteringar samt utveckling av förutsättningarna för forskning och undervisning.
  • Fokuserar på kärnverksamheten (undervisning, forskning, och samverkan) och ger möjlighet för forskare, lärare, doktorander och övrig personal att ingå i ett bredare sammanhang än den egna forskargruppen. 
  • Främjar kollegial diskussion om forskningens och undervisningens förutsättningar.
  • Säkerställer att jämställdhet och jämlikhet beaktas vid fördelning av uppdrag inom institutionen.
  • Förbättrar kommunikationen mellan olika delar av verksamheten.

Åtgärder 0–2 år

  • Översyn av prefektrådets sammansättning, för att se till att den reflekterar institutionsövergripande verksamhet och ansvar inom forskning, grundutbildning, forskarutbildning och administration. Prefektrådets roll ska vara att informera om och diskutera frågor inom dessa verksamheter och därmed utgöra ett rådgivande organ till prefekten.
  • Inventera ansvarsområden rörande forskningsverksamhet som behöver diskuteras löpande samt inrätta ett forum för dessa diskussioner (till exempel i form av en institutionsövergripande forskningsnämnd). Syftet med ett sådant forum bör vara att bidra med råd och stöd som underlättar kort- och långsiktig planering av institutionens breda forskningsprofil, vilken innefattar åtagande för infrastruktur, rekryteringar, samt olika former av stöd (till exempel med ansökningar). 
  • Se över institutionens enhetsorganisation, och hur enheterna relaterar till forskningsmiljöer, med syftet att öka möjligheter till kommunikation och stimulera kollegialt ansvar för forskningens och undervisningens kvalitet och utveckling.
  • Fortsatt utveckling av institutionens hemsidor för att skapa en tydlig, användarvänlig och användbar hemsida som förbättrar extern och intern kommunikation gällande forskning, undervisning och samverkan.

Åtgärder 3–5 år

Följ upp hur de organisatoriska förändringar som implementerats påverkat institutionens arbete.

Uppföljningsansvarig

Prefekten

Biologiska institutionen är en forskningstung institution, och flera av våra forskargrupper är nationellt och internationellt framstående. Det stora antalet forskare och forskarkonstellationer är dock svåröverskådligt och det finns ingen tydlig struktur för vem eller vilka som har ansvar för långsiktig planering och strategiska beslut gällande forskningens villkor. Stundande pensioneringar öppnar möjligheter för ett stort antal nyrekryteringar som bör ges utrymme att utveckla välfungerande forskningsprogram. För att bibehålla fortsatt kvalitet och konkurrenskraft behövs strategiska satsningar inom t.ex. infrastruktur och tekniskt stöd, vilket kräver forum för diskussion och tydliga rutiner för processer som rör utvärdering och beslut.

Strategiska mål

  • Omfördela resurser till forskningsnära stöd (till exempel i form av administrativ eller teknisk hjälp, infrastruktur etcetera). Detta ska uppnås genom att utlysa något färre tjänster i förhållande till stundande pensioneringar (totalt 16 lärartjänster under 2019–2026).
  • Tillse att det forskningsnära stödet bidrar till att öka forskningens och undervisningens kvalitet, bredd och konkurrenskraft.
  • Tydliggöra institutionens forskningsmiljöer för att underlätta diskussion av strategiska beslut, öka möjligheterna för forskare att bidra till utvecklingen av sitt ämne på institutionen, och förbättra kommunikation internt och externt.

Åtgärder 0–2 är

  • Samla arbetet med utveckling av forskningens förutsättningar och undersöka om dessa och liknande frågor kan hanteras exempelvis i en forskningsnämnd eller annan beredningsgrupp. I så fall ska beslut fattas om utformning och ansvarsområden för en sådan grupp.
  • Utveckla en arbetsordning för fördelning av institutionsmedel till olika former av forskningsstöd.
  • Utveckla institutionens verksamhet med ansökningsstöd.
  • Utveckla en tydligare jämställdhets- och jämlikhetsstrategi, för att bland annat identifiera och stödja högkvalitativa forskare av underrepresenterat kön.

Åtgärder 3–5 år

Utveckla en strategi för institutionens relation till naturvetenskapliga fakultetens etablering på Brunnshög, inklusive MAX-IV och ESS.

Uppföljningsansvarig

Biträdande prefekt

Biologiska institutionen står inför ett antal pensioneringar av forskande och undervisande personal 2021–2026. Detta ger mycket goda möjligheter för ett aktivt rekryteringsarbete som främjar instiutitionens kärnverksamhet. Strategin för nyrekryteringar ska sikta framåt med god kvalitet i forskning och undervisning som ett tydligt mål. Inför nyrekryteringar ska en noggrann behovsanalys göras som beaktar forskning, undervisning, institutionsuppdrag och samverkan (se nedan). Ett antal generella principer ska tas i beaktning inför rekrytering.

Strategiska mål

Nya rekryteringar kan motiveras av flera olika skäl, inklusive att:

  • Bibehålla och utveckla välfinansierade och internationellt ledande forskningsmiljöer som riskerar att påverkas särskilt negativt av kommande pensioneringar.
  • Utöka eller nyetablera starka och kreativa forskningsområden.
  • Nyttja möjligheter att strategiskt rekrytera mycket framstående forskare.
  • Främja undervisningens kvalitet genom rekrytering av skickliga lärare.
  • Uppnå jämställdhet och jämlikhet på institutionen.

Nya rekryteringar ska helst vara i linje med flera av dessa principer, och rekrytering sker framförallt när dessa strategiska mål inte kan uppnås genom befintlig personal; miljöer kan stärkas och nya forskningsområden etableras även genom att stödja befintliga forskare som innehar lärartjänst.

Vidare gäller att:

  • Kopplingen mellan forskning och utbildningsprogram ska förstärkas och utvecklas.
  • Tjänst utlyses endast om det finns flera högkvalificerade sökande; detta måste säkerställas innan tjänsten utlyses.
  • I samband med rekrytering bör säkerställas att resurser (till exempel anpassade labbutrymmen, speciell utrustning, och/eller finansiering från enheten) finns tillgängliga och är ändamålsenliga för att uppnå rekryteringens syfte.

Utifrån förestående pensioneringar har fyra miljöer identifierats som prioriterade under 2021–2022 (se nedan). Dessa miljöer är av stor betydelse för institutionens internationellt ledande forskningsverksamhet och bidrar i stor utsträckning till undervisning och samverkan av hög kvalitet. Med hänsyn till principen om anpassning av tekniskt stöd, kommer det sannolikt finnas utrymme för ytterligare 6–7 lärartjänster inom olika ämnesområden under samma period (det vill säga 1–2 rekryteringar per år). Flertalet av dessa ytterligare tjänster kan med fördel riktas mot yngre forskare. En tydlig process för att utforma ämnesområden för dessa rekryteringar ska implementeras.

Åtgärder 0–2 år

Akuta rekryteringar

Dessa rekryteringar bedöms som akuta på grund av stundande pensioneringar som riskerar att negativt påverka internationellt ledande forskningsmiljöer:

  • Lektor eller professor med akvatisk inriktning.
  • Lektor eller professor med inriktning kemisk ekologi.
  • Lektor eller professor med inriktning sinnesbiologi.
  • Lektor eller professor med inriktning biodiversitet och/eller ekosystemtjänster.

Införa en tydlig process vid rekrytering

För ökad transparens föreslås en årlig tidpunkt för att inkomma med förslag om utlysning av nya tjänster, följt av utvärdering. All personal inom institutionen kan initiera förslag på en möjlig rekrytering. En god förankring inom forskningsmiljö och enhet är viktig för att säkerställa att den nyrekryterade personen har tillgång till de resurser som krävs för att etablera ett framgångsrikt forskningsprogram. Ärenden som bedöms vara i linje med ovannämnda principer för rekrytering förbereds därefter av institutionsledningen (enhetschefer, studierektor, prefektrådet, och prefekten). Styrelsen kommer att informeras löpande allt eftersom processen fortskrider.

Arbetsordning:

  1. Identifiering av behov av rekrytering och förankring inom forskningsmiljön, enheten, och med studierektor.
  2. Intresseanmälan med en kort beskrivning av och motivering för den föreslagna tjänsten lämnas in till prefekten.
  3. Förankring inom prefektrådet med preliminär rangordning.
  4. Förankring med enhetscheferna.
  5. Förankring med styrelsen.
  6. Förankring med fakulteten.
  7. Prefektgodkännande av rangordningen.
  8. Styrelsebeslut.

Observera att information om processen och utfallet kommer att vara offentlig. När institutionens budget planeras i oktober görs en bedömning över hur många rekryteringar det finns utrymme för under nästa år, och förslag förväntas inkomma och behandlas under vårterminen.

Åtgärder 3–5 år

  • Kontinuerlig utvärdering och utveckling av den föreslagna rekryteringsprocessen ovan.
  • Fortsatt rekrytering enligt den nya processen.
  • Tillsättning av en arbetsgrupp för att undersöka vilka möjligheter det finns att korta ner rekryteringstiden.

Uppföljningsansvarig

Prefekten och prefektrådet

Infrastrukturen vid Biologiska Institutionen innefattar lokaler, instrument samt teknisk support i form av personal. Dessa finansieras genom en kombination av statliga basanslag, riktade insatser (till exempel fakultetens infrastrukturanslag) och externa anslag till forskning (direkt eller via overhead). RQ20 lyfter tillgång till väl fungerande infrastruktur som central för forskningens kvalitet. Möjligheter till strategiska beslut gällande infrastruktur begränsas dock i nuläget av att det saknas tydliga rutiner för utvärdering av behov, nytta, kostnader och organisation. Dessutom saknas rutiner för att omfördela institutionens åtagande. Förändringar för att säkerställa att det tekniska stödet ökar kvaliteten på verksamheten bör ske i dialog med berörd personal.

Strategiska mål

  • Aktivt arbeta för att identifiera behov av infrastruktur.
  • Anpassa infrastrukturen för ökad forsknings- och undervisningskvalitet vid Biologiska Institutionen.

Åtgärder 0–2 år

  • Utveckla rutiner för att utvärdera och vid behov omfördela institutionens infrastrukturstöd.
  • Utveckla rutiner för att internt ansöka om ekonomiskt stöd till forskar(grupps)nära verksamhet, samt hur dessa ansökningar skall utvärderas. 
  • Skapa gemensamma diskussions- och mötesforum för teknisk och administrativ personal.
  • Föra en dialog med fakulteten om karriärvägar med möjlighet till befordring för teknisk personal.

Åtgärder 3–5 år

  • Implementera förslag på åtgärder.
  • Utveckla och etablera rutiner för vidareutbildning av teknisk personal.

Uppföljningsansvarig

Prefekten och Prefektrådet

Biologiska samlingarna vid Lunds universitet är en unik resurs för forskning om livets mångfald och effekterna av miljöförändringar på flora och fauna, särskilt i Sverige men även andra länder. Med samlingar som sträcker sig över 250 år tillhandahålls exemplar från hela världen och information om artfördelning i tid och rum för ekologiska, genetiska, taxonomiska och hållbarhetsstudier.

Strategiska mål

  • Säkra den långsiktiga förvaltningen av samlingarna och göra dem tillgängliga för högkvalitativ forskning om biologisk mångfald i Sverige och runt om i världen.
  • Stärk samlingarnas ställning som en infrastruktur för nationell och regional miljöövervakning.
  • Uppmuntra forskningsprojekt vid biologiska institutionen som direkt använder samlingarna.
  • Integrera samlingarna i undervisningen på institutionen.

Åtgärder 0–2 år

  • Inrätta en referensgrupp, som bland annat ska ta fram en strategi för att uppmuntra forskare på biologiska institutionen att utnyttja de biologiska samlingarna.
  • Balansera samlingarnas budget, helst genom att hitta sätt att öka externa anslag och inkomster.
  • Fortsätt förhandlingarna med olika instanser om att utveckla samlingarna som en forskningsinfrastruktur och en resurs för att utbilda studenter och allmänheten (till exempel genom offentliga utställningar).

Åtgärder 3–5 år

  • Stödja initiativ för att möjliggöra långsiktig förvaltning av samlingarna, inklusive accession av nytt material och underhåll av tillgängligt material enligt en standard som gör samlingar tillgängliga för forskare.
  • Fortsätt att aktivt delta i nationella och internationella initiativ (NAMSA, DiSSCo, ArtDatabanken, etcetera).
  • Göra de biologiska samlingarna mer synliga för forskare vid institutionen, universitetet och regionen.

Uppföljningsansvarig

Museicheferna och prefekten

Samverkan i olika former bedrivs på ett flertal håll inom institutionen. Detta innefattar aktiviteter riktade mot allmänheten, såsom populärvetenskapligt skrivande, medverkande i radio och tv-program, engagemang i Lunds universitets evenemang, arbete med skolor samt medborgarforskning. Samverkan med avnämare ingår också i ett antal forskningsprojekt och inkluderar samarbete med olika myndigheter (till exempel länsstyrelser, kommuner) samt olika organisationer. Det finns också ett utspritt engagemang inom olika vetenskapliga föreningar och sällskap av nationell och internationell karaktär. Viss samverkan finns även med privat sektor och innefattar industridoktorander, kommersialisering av tjänster/produkter och start-ups (LU innovation). Det saknas idag en överblick av vilka samverkansaktiviteter som pågår, hur de är spridda över institutionen och mellan personal, hur mycket tid som läggs på dessa aktiviteter samt vilka typer av samverkan som är välfungerande.

Strategiska mål

  • Kartlägga och tydliggöra förutsättningarna för samverkan.
  • Identifiera vilken typ av samverkan som bidrar positivt till institutionens forskning, undervisning, samt interaktionen med allmänhet och samhället i stort.

Åtgärder 0–2 år

  • Kartlägga sammansättning och omfattning av samverkan för att identifiera mål för framtida arbete med samverkan, och sammanställa en plan för att uppnå dessa mål.
  • Föra in betydande samverkansaktiviteter i personalplanen.

Åtgärder 3–5 år

  • Inrätta en samverkansgrupp för att exempelvis utveckla idéer på samverkansaktiviteter, ge stöd före och under samverkansaktiviteter och se till att institutionen syns i Lunds universitets återkommande evenemang (till exempelFramtids- och Hållbarhetsveckan). I gruppen bör både forskare och administratörer ingå.
  • Genomföra planen som lagts under år 0–2.

Uppföljningsansvarig

Prefekten 

För att institutionen ska förbli en attraktiv plats för yngre forskare (till exempel postdoks och forskare med olika former av etableringsbidrag, samt biträdande universitetslektorer) måste deras villkor beaktas. Institutionsledningen har redan undersökt behoven hos biträdande universitetslektorer, men en undersökning av särskilda behov hos postdoktorer och forskare med olika former av etableringsbidrag bör också genomföras.

Strategiska mål

  • Göra institutionen till en än mer attraktiv arbetsplats för yngre forskare som ger dem goda möjligheter att utvecklas.
  • Stödja yngre forskare utifrån deras olika förutsättningar som postdoktorer, forskare med etableringsbidrag, eller biträdande universitetslektor.
  • Öka transparensen för yngre forskare när det gäller institutionens verksamhet.

Åtgärder 0–2 år

  • Genomföra en undersökning av särskilda behov hos postdoktorer och forskare med etableringsbidrag.
  • Utveckla rutiner för att förbättra möjligheterna för yngre forskare, särskilt de med biträdande universitetslektorstjänster, att utveckla sin forskning och undervisning.

Åtgärder 3–5 år

Utveckla stöd med karriärplanering för forskare utan lärartjänst så att de framgångsrikt kan söka tjänster vid Lunds universitet, andra universitet och utanför akademin.

Uppföljningsansvarig

Biträdande prefekten

Programutbildningen bygger på två kandidatutbildningar i biologi och molekylärbiologi samt tre masterutbildningar i biologi, molekylärbiologi och bioinformatik. Studenterna på kandidatprogrammen läser första terminen tillsammans, vilket gör att de enkelt kan byta inriktning tidigt under utbildningen. Masterprogrammen, förutom bioinformatik, har 9 olika spår att välja mellan. Inom alla delar av utbildningen finns ett stort mått av valfrihet med avseende på kurser, vilket lyfts fram som mycket positivt bland studenter.

Strategiska mål

  • Biologiska institutionen ska leverera en utbildning med hög undervisningskvalité och ett relevant kursutbud inom biologi, molekylärbiologi, och bioinformatik som attraherar de bästa studenterna.
  • Alla studenter ska ha en lärandemiljö som är jämställd, trygg, och vetenskapligt förankrad. 
  • Vi ska ha en fortsatt god samverkan med fakulteten, andra institutioner, MAXIV/ESS och företag/myndigheter med syfte att utveckla utbildningen.

Åtgärder 0–2 år

  • Progressionen inom kurserna och programmen vad gäller innehåll och utbud skall ses över och tydliggöras; hållbarhet och lika villkor bör integreras i utbildningen.
  • Undersöka vilka digitala resurser som skapades under covid-19 pandemin som tydligt tillför värde till undervisningen.
  • Tillsätta två spåransvariga för masterspåren samt inrätta större ämneslärarlag och dubbelt kursledarskap vid behov så att arbetet med grundutbildningen kan fördelas jämnt och hållbart (till exempel vid sjukskrivning).
  • Tillsätta en arbetsgrupp för att utreda hur vi bättre kan nyttja befintliga resurser och kompetenser, som t.ex. hur vi kan anpassa grundutbildningen för att involvera engelskspråkiga doktorander och postdoktorer som assistenter.

Åtgärder 3–5 år

  • Kontinuerlig utveckling av befintliga masterspår, och eventuellt etablering av nya spår som efterfrågas av studenterna, men som också speglar forskningen och kompetensen på institutionen.
  • Ökat samarbete med andra institutioner samt med företag/myndigheter för att få en mer utåtriktad verksamhet och fler kontaktytor.

Uppföljningsansvarig

Studierektorerna för grundutbildningen

Forskarutbildningen vid Biologiska Institutionen bedrivs inom ett forskarutbildningsämne, biologi, med en bred mångfald av forskningsområden. Antalet doktorander varierar något men ligger för närvarande kring 75. Cirka 80 anställda vid institutionen är engagerade som handledare för dessa. Utbildningen har ingen ämnesansvarig, men en grupp institutionsrepresentanter har i uppdrag att övervaka innehållet och kvaliteten i de individuella utbildningsprojekten. Den grundläggande principen för finansiering av doktorandtjänster är att två år belastar studiestödet och två år externa anslag. Studiestödet fördelas till enheterna utifrån antalet tillsvidareanställda lärare och docentkompetenta forskare. En övergripande princip ska vara att forskarutbildningen organiseras med utgångspunkt i högskoleförordningen och på ett sätt som reflekterar att utbildningen är ett institutionsgemensamt ansvar. Det ska vara tydligt vad som är utbildningens mål och vilka förväntningar och åtaganden som följer av detta för doktorander, handledare och institutionsrepresentanter.

Strategiska mål

  • Alla doktorander ska ingå i en forskningsmiljö som är vetenskapligt relevant, forskningsaktiv och gynnar lärandet. Samhörighet mellan doktorander ska främjas även på institutionsnivå.
  • Doktoranderna ska ha möjlighet till ett rimligt undervisningsåtagande som främjar studierna. Doktorandernas arbetsmiljö samt utbildningens innehåll och organisation ska säkerställas och övervakas.
  • Kandidater med hög potential ska lockas att bli doktorander genom en utbildning av hög kvalitet, att utlysningar sprids via lämpliga kanaler och att arbetsprover samt stöd från personaladministratörer och erfarna och skickliga handledare används vid urvalet.

Åtgärder 0–2 år

  • Förstärk och förtydliga institutionsrepresentanternas roll i utbildningen. Institutionsrepresentant utses i samband med intresseanmälan och påbörjar tillsammans med handledare planeringen av utbildningen innan utlysning.
  • Utveckla, genom institutionsrepresentanterna, en plan för kursutbud för att säkerställa att utbildningen ger möjlighet till de färdigheter och personlig utveckling som den bör ge.
  • Engagemang i forskarutbildningen, såsom uppdrag som institutionsrepresentant och betydande undervisning på forskarutbildningskurser, ska synas i personalplaneringen på samma sätt som andra institutionsuppdrag.

Åtgärder 3–5 år

  • Tillsammans med fakulteten arbeta för ett bättre verktyg för att hantera den individuella studieplanen och att separera själva planen från uppföljningen av planen. Förtydliga målen för och kraven på halvtidskontroll.
  • Ge stöd för handledare att utvecklas i handledarrollen genom att erbjuda fortbildning och diskussion kring forskarutbildningsrelaterade frågor i handledarkollegiet.

Uppföljningsansvar

Studierektorerna för forskarutbildningen

Biologiska institutionen ska utmärkas av en god fysisk, social och psykisk arbetsmiljö för studenter och medarbetare. Institutionen ska fortsätta med att säkerställa att alla medarbetare har en god och säker arbetsmiljö. Under de kommande åren ska speciellt stressrelaterad ohälsa uppmärksammas. För det krävs en helhetssyn där fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter av stress aktivt förebyggs, uppmärksammas och åtgärdas. Här spelar personal i ledande positioner en nyckelroll, då deras förutsättningar för att förebygga och hantera stressrelaterad ohälsa får stor genomslagskraft.

Strategiska mål

  • Säkerställa att alla medarbetare har en god och säker psykosocial arbetsmiljö.
  • Arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågor som uppmärksammas genom den årliga arbetsmiljöenkäten.
  • Se till att chefer och andra på institutionen med ledarskapsuppdrag har rätt kompetens.

Åtgärder 0–2 år

  • Prefekt, ställföreträdande prefekt, personalchef, studierektorer och enhetschefer utbildas i att aktivt förebygga, uppmärksamma och åtgärda olika aspekter av negativ stress. I den mån det är möjligt, gäller detta även personal med förtroendeansvar och gruppledarskap.
  • Rutiner för rapportering av mobbning och trakasserier bör tydliggöras.
  • Alla nya chefer ska uppmanas att gå en ledarskapsutbildning.

Åtgärder 3–5 år

Information från den årliga arbetsmiljöenkäten ska användas för att identifiera specifika kategorier av anställda som är särskilt utsatta för stress, för att sedan ta fram ytterligare åtgärder riktade till dessa grupper.

Uppföljningsansvarig

Prefekten

Biologiska institutionen bedriver framför allt sin verksamhet i Biologi- och Ekologihuset, men nyttjar även en forskningsstation i Stensoffa. Biologiska samlingarnas lokaler är delade mellan Ekologihuset och Arkivcentrum Syd. Ekologihuset delar verksamheten med CEC (Centrum för miljövetenskap) och Arkivcentrum med flera andra verksamheter. I Biologihuset finns även en fakultetsövergripande verksamhet för proteinarbete (LP3). I och med universitetets etablering på Brunnshög ställs det nya krav på de verksamheter inom fakulteten som blir kvar runt Sölvegatan för att inte området ska utarmas. 

Strategiska mål

  • Arbeta för att Biologiska institutionen ska vara ett självklart nav i en stark och sammanhållen forskningsmiljö kring Sölvegatan.
  • Verka för att Biologiska institutionen huserar i funktionella och anpassade lokaler som kan förändras i takt med att verksamheten utvecklas.

Åtgärder 0–2 år

  • Renovering av växthus A för att garantera fortsatt drift av GMO-klassat växthus.
  • Arbeta för en förändring i hyresavtal för Biologihuset för att lättare kunna driva förbättringsåtgärder i fastigheten.

Åtgärder 3–5 år

Arbeta för ett starkt “Campus Sölvegatan” i samband med delar av fakultetens verksamheter omlokaliseras till Brunnshög.

Uppföljningsansvarig

Administrativa chefen

Prefekter

Jessica Abbott
Universitetslektor, prefekt
Evolutionär ekologi

Telefon: 046 222 93 04
E-post: Jessica [dot] Abbott [at] biol [dot] lu [dot] se

Tobias Uller
Professor, ställföreträdande prefekt
Evolutionär ekologi

Telefon: 046 222 30 94
E-post: Tobias [dot] Uller [at] biol [dot] lu [dot] se

Administrativ chef

Joakim Nilsson
Administrativ chef
Biologiska institutionen

Telefon 046 222 38 02, 072 241 21 04
E-post: Joakim [dot] Nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se