Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Syngruppen

Vi är världsledande inom jämförande synforskning. Vår forskning sträcker sig över hela djurriket, från maneters minimala ögon, via fasettögon hos insekter och kräftdjur, till avancerade kameraögon hos bläckfisk och ryggradsdjur.

dyngbagge rullar en boll.
Foto: Chris Collingridge

Ögats anpassning

Syngruppens specialitet är design och utveckling av ögon och hur ögonen har anpassats till olika livsmiljöer och olika livsstilar. Vi undersöker hur synen används och hur olika djurs beteende styrs av synen.

Syftet med vår forskning är att förstå hur djurens syn fungerar och har utvecklats. Det rör sig om renodlad grundforskning, men ibland dyker det upp olika möjligheter att praktiskt tillämpa våra resultat. Användningsområden finns inom både medicin och teknik, inte minst i utvecklingen av drönare.

Vi använder ett antal olika tekniker i vår forskning: optik, elektrofysiologi och teoretisk modellering, men även mikroskopi, molekylärbiologi och beteendeexperiment.

Seendets betydelse

I Syngruppen driver vi diverse olika projekt. Bland annat undersöker vi vad som krävs för att djur ska se i mörker eller tusen meter under havsytan. Vad är det de egentligen ser i mörkret, hur har evolutionen utvecklat deras syn och hur bra anpassad är den egentligen till just den miljö som de lever i?

Vi studerar också vad det är som gör att djur orienterar rätt och hittar dit de ska. Hur kan exempelvis en dyngbagge rulla en dyngboll i en rak linje i nattens mörker? Svaret finns i djurens biologiska kompass och vårt mål är att skapa en modell över en sådan kompass som ger relevant riktningsinformation i såväl ljus som mörker.

I ett projekt kartlägger vi uppbyggnaden och signalerna i en hjärna inte större än ett riskorn. Hur går det till när ett djur med en så liten hjärna flyger ganska långa och krångliga sträckor i jakten på mat och sedan hittar hem igen?

Ett annat exempel är våra studier av hur djur gör för att undvika att krocka när de tar sig fram i komplicerade miljöer med många hinder. I luften såväl som i vattnet.

bi.
Foto: Ajay Narendra

Nyligen publicerat

Sidansvarig:

Kontakt

Dan-E Nilsson
Professor
Funktionell zoologi

Telefon: 046-222 93 45
E-post: Dan-E [dot] Nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se

Karta och adress


Visa större karta

Leveransadress:

Lunds Universitet
Biologihus B
Sölvegatan 35
223 62 Lund