Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Näktergalens extremflyttar genom öknen kartlagda

En hand håller en fågel med en antenn på ryggen. Foto.
Näktergalarna i studien fångades in nära Lund. Foto: Pablo Macías-Torres

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna.

Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september. De övervintrar i tropiska områden, främst i sydöstra Afrika. På hösten sker flytten via Egypten och östra Afrika.

I en ny studie har forskare i Lund – tack vare avancerade, ultralätta sensorer – kunnat följa fåglarnas beteende i detalj under migrationen. Resultaten visar ett tydligt mönster. Näktergalarna genomför fyra till fem nattliga flygningar i rad, avbrutna av stillastående daguppehåll där de knappt rör sig alls. På så sätt minimerar fåglarna energiförbrukningen under dygnets varmaste timmar och undviker den mest intensiva hettan i ökenmiljöerna.

– Det är ett extremt beteende. De pressar sig genom flera nätter i sträck och stänger i princip ner helt under dagarna, säger Pablo Macías-Torres, biologiforskare vid Lunds universitet.

Flaxande fjäderviktare med nattligt fokus

Studien ger också en ny bild av hur avgörande förberedelserna inför den cirka 9 000 kilometer långa flytten är. Under stoppen i ökenområdena fyller de cirka 25 gram lätta fåglarna inte på med energi – de överlever i stället på reserver som byggts upp i förväg.

– De här fåglarna chansar inte. Hela strategin bygger på att de har laddat tillräckligt med energi innan de påbörjar de mest ogästvänliga delarna av resan, säger Anders Hedenström, biologiprofessor vid Lunds universitet.

En hand håller i två små sensorer. Foto.
Sensorerna som använts i studien är utvecklade i Lund. Foto: Pablo Macías-Torres

Att kunna följa små flyttfåglar på den här detaljnivån har länge varit en utmaning. Genombrottet beror på miniatyriseringen av sensorteknik som nu gör det möjligt att studera beteenden direkt hos fritt flygande individer. Forskarna har analyserat elva kompletta flyttar från tio näktergalar (fångade utanför Lund), både under höst och vår under tre år, vilket ger en ovanligt heltäckande bild av artens strategi.

– Nästa steg är att förstå hur förändrade miljöer påverkar näktergalarnas möjligheter att klara resan. Det blir avgörande i en värld där både klimat och livsmiljöer förändras snabbt, säger Pablo Macías-Torres.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Pablo med näktergal i handen. Foto.

Kontakt

Pablo Macías-Torres
Forskare
Pablo [dot] Macias_Torres [at] biol [dot] lu [dot] se

Pablo Macías-Torres profil i Forskningsportalen

Porträtt av Anders Hedenström. Foto.

Kontakt

Anders Hedenström
Professor
Anders [dot] Hedenstrom [at] biol [dot] lu [dot] se

Anders Hedenströms profil i Forskningsportalen