Lina Herbertsson och Maj Rundlöf forskar om pollinering och biodiversitet vid Lunds universitet. Mer kunskap och insatser behövs: enligt statistiken är så mycket som var tredje vildbiart hotad och ungefär lika illa ser det ut för andra pollinerande insekter.
I takt med de illavarslande siffrorna har allmänhetens engagemang för bin, humlor, fjärilar, blomflugor, skalbaggar och andra pollinerande insekter tilltagit. Folk hör ofta av sig med frågor eller vill dela med sig av erfarenheter till de båda forskarna som gläds över intresset. Samtidigt florerar en hel del missuppfattningar, har de noterat.
– Ta det här med ängsväxter. På många anlagda ängar har man sått arter som absolut inte hör hemma på en traditionell äng, säger Lina Herbertsson.
Här råder viss språkförbistring, medger hon.
– När vi biologer talar om äng, syftar vi inte på en blomrik plats i största allmänhet, utan på den alltmer sällsynta slåttermarken, som är så unik i sin artrikedom och därför så viktig för många hotade djur- och växtarter.
Orsaken till förvirringen kan vara att många fröfirmor – som borde ha koll på terminologin, kan man tycka – felaktigt saluför färdiga fröblandningar som ängsblommor. Den lilla påsen som kunden får hem innehåller ofta arter som inte alls hör hemma på en äng. Det kan handla om prydnadsväxter eller åkerogräs av utländskt ursprung.
Maj Rundlöf och Lina Herbertsson har jämte andra experter krävt skärpta regler, eftersom felmärkningarna i värsta fall kan leda till att främmande arter sprids till naturen. På fröpåsar som säljs i Sverige bör utöver innehållet även arternas ursprung framgå, anser de.
Blommande åkerremsor…
Deras råd är att först fundera igenom av vilken anledning man vill odla pollinerarvänliga växter: öka skörden, komma närmare pollinerande insekter i sin trädgård eller gynna den biologiska mångfalden? Här kan finnas konflikter, enligt forskarna.
Är syftet att öka skörden av insektspollinerade jordbruksgrödor blir uppgiften förhållandevis enkel: ge plats för nektar- och pollenrika växter som står i blom när grödorna inte blommar. Serveras insekterna mat hela säsongen ökar chansen att djuren överlever och kan hjälpa till också med grödornas pollinering i flera år framöver.
På senare tid har blommande kanter längs åkrarna blivit en allt vanligare syn, tack vare olika initiativ. Förhoppningen är densamma: att gynna och locka till sig insekter som kan pollinera jordbruksgrödorna på åkern, såsom raps, klöverfrö och åkerböna.
Dragväxter är ett begrepp som brukar florera i dessa sammanhang och som myntats av biodlare. Det är nämligen vanligt att honungsbin flockas runt dessa nektar- och pollenrika växter.
– Honungsbin är måhända inte de mest effektiva pollinerarna per besök, men kommer ofta i stora antal och söker nektar och pollen från många olika blommande växtarter, säger Maj Rundlöf.