Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Småfåglars knep för att klara vintern

Små fåglar använder olika strategier för att överleva kalla vinternätter. Anders Brodin, professor i teoretisk biologi vid Lunds universitet, vet vilka tricks fåglarna tar till.
En talgoxe sitter på en gren och sjunger.
Talgoxe. Liten kropp blir lätt kall. För att klara kylan stränga vinternätter ökar småfåglar sin vikt med bortåt tio procent under ett fåtal timmar på dagen. Foto: Johan Nilsson

Det är en utmaning för småfåglar att hålla värmen när temperaturen är som lägst. Vintertid klarar små tättingar ändå av att hålla en normal kroppstemperatur på 42 grader. För att lyckas med det måste de lagra stora mängder bränsle i form av fett.

Massiv viktuppgång

Det är svårare för små kroppar än för stora att hålla värmen när det är kallt. Det beror på att den avkylande ytan ökar i kvadrat i förhållande till kroppslängden, medan den värmande kroppsmassan ökar i kubik. En liten fågel måste därför förse varje cell i kroppen med mer energi än större fåglar behöver göra.

Konkret betyder det att en kall vinterdag måste en fågel stor som en mes lägga på nästan tio procent av sin kroppsvikt för att överleva nästa natt. Att äta som en fågel får då en annan innebörd än den gängse.

- Själv väger jag 85 kilo och skulle alltså behöva öka vikten med 8,5 kilo på en dag. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle gå till, säger Anders Brodin professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Olika strategier

En strategi som exempelvis mesar använder för att reducera energiförlusten vid sträng kyla är att ”sova inomhus”. Holkar och håligheter i träd kan tjäna som rum för natten. Det händer också att exempelvis talltitor sover i håligheter i snön.

En annan strategi som talltitor och lappmesar ibland använder är att gå in i ett slags minidvala. På så vis kan en talltita sänka kroppstemperaturen till runt 35 grader, ibland ännu lägre, genom att göra av med mindre mängd energi.

I den sortens dvala är de försvarslösa. Anders Brodin beskriver dem som runda, uppfluffade fjäderbollar ungefär lika livaktiga som isglass.

- Det tar ungefär en kvart för dem att höja kroppstemperaturen så pass att de kan reagera igen, säger han.

Att bunkra mat sommartid för att använda vintertid är en strategi som vissa fågelarter använder sig av, bland annat tofsmes, tallmes och talltita. Enligt Anders Brodin kan en talltita gömma runt 50 000 frön och larver på lika många platser i sitt revir sommartid.

Gömmer men glömmer

Trots gott minne glömmer tyvärr talltitan var den har gömt maten. Den minns från en dag till en annan, men ett par månader efter att den har fyllt sina gömställen så har den glömt var maten finns.

- Ändå hittar den mat vintertid och det beror på att den letar på sina favoritplatser där den brukar gömma frön och larver, säger Anders Brodin.

Text: Jan Olsson

Senaste nyheter

2019-12-04

Därför blir vattnet brunt – unik dataserie ger svaret

Därför blir vattnet brunt – unik dataserie ger svaret
2019-12-02

Rekordkromosom hittad i två fågelarter

Rekordkromosom hittad i två fågelarter
2019-11-29

Professorstitel och miljonanslag

Professorstitel och miljonanslag
2019-11-28

Ny studie: Användning av vissa neonikotinoider kan gynna humlor

Ny studie: Användning av vissa neonikotinoider kan gynna humlor
2019-11-27

Guld och pengar till Lundabiologer

Guld och pengar till Lundabiologer