Randig päls hjälper inte i hettan

En av flera teorier om zebran är att ränderna bidrar till svalka. De svarta ränderna blir varmare än de vita partierna och då ska små luftströmmar eller virvlar bildas när varmare luft ovanför mörk päls möter kallare luft ovanför vit päls. Dessa luftströmmar ska enligt hypotesen kyla ner kroppen.
Men så är det inte visar Susanne Åkesson och hennes kollegor i en ny studie som nyligen publicerades i Scientific Reports.
Forskarna fyllde oljefat med vatten och täckte dem med hud och hudimitationer i olika färg: svartvitrandigt, svart, vitt, grått och brunt och placerade faten i solen. Sedan mätte de temperaturen. Varmast blev det i den svarta tunnan, minst ökade temperaturen i den vita tunnan. De randiga och grå tunnorna var likvärdiga. I dessa sänktes inte temperaturen.
– Ränderna fungerar inte som temperatursänkare. De kyler inte ner, säger Susanne Åkesson.
Hon och hennes kollegor presenterade för åtta år sedan en annan teori som går ut på att ljus päls fungerar som ett optiskt skydd mot hästflugor och andra insekter som biter. Bromsarna dras till polariserat ljus, den sortens ljus som uppstår när solljus träffar en mörk yta. Om solstrålarna istället träffar en vit yta uppstår inget polariserat ljus och insekterna lockas inte dit.
För två år sedan belönades Susanne Åkesson, Gábor Horváth och deras forskarkollegor med Ig Nobel Prize för forskningen kring polariserat ljus, bromsar och varför de blodsugande insekterna besvärar mörka hästar mer än de besvärar vita hästar.
Jan Olsson