Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Immunförsvarets betydelse för flyttfåglar

Biologer vid Lunds universitet har tagit reda på hur små flyttfåglar agerar när de blir sjuka på väg till varmare breddgrader på hösten. Forskarna konstaterar att fåglarna hanterar sjukdomar på olika sätt beroende på vart de är på väg och hur pass bra immunförsvar de har.
Blodprov tas på en fågel.
Blodprovstagning. Foto: Aron Hejdström

Biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund har genomfört två studier av sjukdomars inverkan på småfåglars flyttning till övervintringsplatser i Afrika söder om ekvatorn och till sydvästra Europa. Undersökningarna har gjorts i Falsterbo i Skåne.

I den ena studien har forskarna simulerat sjukdom genom att vaccinera fåglar, som på så vis får en känsla av att de är sjuka. I den andra studien har forskarna fångat fåglar och undersökt om de är infekterade av fågelmalaria. För att mäta immunförsvarets styrka har forskarna tagit blodprov på fåglarna. Slutligen har de försett varje fågel med en liten sändare som väger 0,3 gram. Sedan har de släppts. Med hjälp av sändarna har forskarna kunnat följa samtliga individer och med exakthet kunnat mäta när sjuka respektive friska fåglar påbörjar flyttningen över Östersjön och hur länge de vilar innan de ger sig iväg.

Resultaten visar att vaccinerade fåglar verkar tro att de är sjuka och därför avvaktar innan de flyger vidare efter några dagar. Forskarna konstaterar också att småfåglar som har en verklig sjukdom (kronisk malariainfektion) lämnar Falsterbo senare på dygnet jämfört med sina friska artfränder. Slutsatsen är att de flyger kortare sträcka innan de mellanlandar för att vila och att hela flyttningen därför tar längre tid, vilket kan vara ofördelaktigt.

Båda undersökningarna visar också på skillnader beroende på var övervintringsplatserna är belägna. Sjuka småfåglar som ska till platser söder om Sahara har mer bråttom att ge sig iväg jämfört med arter som tillbringar vintern i Sydvästeuropa. De som ska till tropiska Afrika stannar en extra dag i Falsterbo för att ta igen sig. De som ska till sydvästra Europa återhämtar sig mer än dubbelt så lång tid innan de lyfter, nästan tre dagar.  

Järnsparv försedd med radiosändare på ryggen.
Järnsparv försedd med radiosändare, bara antennen syns. Foto: Arne Hegemann

– Oavsett vart de ska så fortsätter de sin flyttning innan de blivit helt återställda. Men pressen på att fortsätta verkar vara större på dem som är på väg till södra Afrika och har längre sträcka att flyga, säger biologen Arne Hegemann som lett undersökningarna.

– Om det går åt för mycket tid för att vila, återhämta sig och bli återställda så får det konsekvenser för hela flyttningen. Kommer fåglarna fram senare till sina övervintringsplatser kan förutsättningarna ha förändrats rejält. Exempelvis kan tillgången på mat i form av insekter ha minskat jättemycket, säger han.

Vy från fyren i Falsterbo.
Undersökningarna har gjorts i Falsterbo i Skåne. Foto: Arne Hegemann

Forskarna poängterar betydelsen av att flyttningen går snabbt. Enklaste sättet att påverka den är att minimera tiden när fåglarna mellanlandar och därför är ett starkt immunförsvar viktigt. Arne Hegemann vill utveckla de studier som nu gjorts i Falsterbo genom att följa de infekterade småfåglarna hela vägen till övervintringsplatserna.

– Halkar de efter hela vägen eller tar de igen tiden och kommer ikapp när de har blivit helt återställda?

Undersökningarna publiceras i Journal of Animal Ecology samt i tidskriften Oecologia.
Jan Olsson

Senaste nyheter

2018-12-12

Djur drabbas om sommaren 2018 går i repris

Djur drabbas om sommaren 2018 går i repris
2018-12-07

Så hamnade flugorna i våra fruktfat

Så hamnade flugorna i våra fruktfat
2018-11-30

Historiskt klimat viktigt för markens svar på framtida klimatförändringar

Historiskt klimat viktigt för markens svar på framtida klimatförändringar
2018-11-29

Mångmiljonsatsning på biologisk kompass och pollinerande insekter

Mångmiljonsatsning på biologisk kompass och pollinerande insekter
2018-11-26

Över 100 miljoner kronor i anslag

Över 100 miljoner kronor i anslag