Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hos dykarskalbaggar bromsar hanarna evolutionen

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna.
Dykarskalbagge.
Dykarskalbagge, hane. Foto: Niels Sloth/Biopix

Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns universitet, som har studerat dykarskalbaggen (Graphoderus zonatus) i Sverige.

– Konflikter mellan könen är en faktor som brukar lyftas fram när evolutionen går snabbt och nya arter bildas. Vår studie visar att könskonflikter även kan leda till motsatsen, det vill säga att evolutionstakten bromsas, säger Erik Svensson, professor vid biologiska institutionen i Lund.

Evolutionsbiologisk forskning har tidigare visat att honor kan utveckla olika egenskaper för att undgå att bli skadade i samband med parningen. Exempelvis kan kroppsformer och andra egenskaper förändras. Sådana förändringar kan i sin tur leda till snabb evolution och nya arter.

Sugkoppar på dykarskalbaggens framben.
Sugkopparna syns tydligt på hanens framben. Bild: Aslak Kappel Hansen

Hos dykarskalbaggen använder hanen sig av sugkoppar på frambenen för att hålla sig fast på honan under parningen. Varje parningsförsök kan hålla på i flera timmar och leder ofta till att honan skadas.

Vissa honor har därför utvecklat en skrovlig rygg som försvårar för hanarna att fästa sugkopparna på. Hanarnas evolutionära motdrag har varit att utveckla olika typer av sugkoppar. En typ som fungerar att fästa på de honor som har skrovlig rygg, en som fungerar att fästa på honor med slät rygg. Det har således utvecklats två olika typer av hanar för att de ska kunna para sig med båda hontyperna.

Slutresultatet blir ett slags evolutionärt limbo. Hanarna försöker para sig maximalt och trakasserar därmed båda typerna av honor. På så vis upprätthåller de en stabil jämvikt mellan honor med slät respektive skrovlig rygg i populationerna.

– Vår studie visar att evolution genom könskonflikter är en mer komplicerad process än vad man tidigare har trott. Konflikter mellan könen kan alltså inte bara leda till att nya arter bildas, utan kan istället under vissa förhållanden snarare förhindra artbildningen och leda till stabila jämviktslägen, säger Erik Svensson.

Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Jan Olsson

Senaste nyheter

2020-03-06

Ovanligt mönster bland flyttfåglar saknar förklaring

Ovanligt mönster bland flyttfåglar saknar förklaring
2020-03-04

Forskare avslöjar nytt sinne hos hundar

Forskare avslöjar nytt sinne hos hundar
2020-03-03

Kärnfamiljsuppfostran i grupp – en evolutionär lyckträff för fåglar

Kärnfamiljsuppfostran i grupp – en evolutionär lyckträff för fåglar
2020-02-27

Edith är framtidens forskningsledare

Edith är framtidens forskningsledare
2020-02-06

Mask i hjärnan hos ödleembryon

Mask i hjärnan hos ödleembryon