Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Global kamp mellan markens mikroorganismer

Det kryllar av liv under våra fötter. För att bättre förstå vad markens mikroorganismer betyder för näringsomsättning och hur kol lagras har forskare från olika länder genomfört en global studie av svampar och bakterier i marken.
Vy över Hovdalafältet.
Hovdalafältet. Foto: Pål Axel Olsson

Resultaten kan enligt forskarna bidra till bättre förutsägelser om hur klimatförändringar påverkar marken samt underlätta och förbättra jordbrukets utnyttjande av de naturliga komponenterna i jorden.  

58 000 jordprover

Undersökningarna har letts av forskare vid European Molecular Biology Laboratory i Heidelberg och University of Tartu. Pål Axel Olsson, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, har bidragit i arbetet som pågått i fem år. Forskarna har analyserat 58 000 jordprover från 1 450 platser runt om i världen. Proverna har tagits på platser som inte påverkats av mänskliga aktiviteter, exempelvis jordbruk. Markproverna representerar dessutom alla de största ekologiska områdena (biom) i världen, exempelvis tundra, savann och regnskog.

Resultaten visar att bakteriernas mångfald minskar när svamparna blir fler. Forskarlaget upptäckte även ett starkt samband mellan antalet antibiotikaresistenta gener i bakterier och mängden svampar. Särskilt gäller sambandet svampar med potential att producera antibiotika. Enligt forskarna kan det mycket väl hänga samman med att svampar producerar antibiotika i kamp med bakterier, och att endast bakterier med adekvata antibiotikaresistenta gener kan överleva den kampen.

Kunskapen kan bidra till att förutse spridningen av gener som leder till antibiotikaresistens i olika ekosystem. Och hur dessa gener når människor.

Regionala skillnader

Forskarlaget upptäckte även regionala skillnader i förekomsten av mikroorganismer i marken. Bakterierna har störst genetisk mångfald i tempererade zoner. Ofta trivs de när det är fuktigt och varmt. Jordsvampar däremot är mer allmänt förekommande i kallare och torrare klimat. Populationerna skiljer sig dessutom mer mellan kontinenter än vad bakteriepopulationer gör.

Skillnaderna innebär att svampars och bakteriers bidrag till näringscykeln är olika på olika håll i världen. Forskarna utesluter inte att klimatförändringar därför kan påverka dem på olika sätt, både vad gäller sammansättning och hur de fungerar.

Människors påverkan

Forskarna har jämfört jordprover från oexploaterad mark med jordbruksmark. Jämförelsen visar stora skillnader i förekomsten av svampar, bakterier och antibiotika. Förändringen av den naturliga balansen visar hur människors aktivitet genom historien påverkat markens mikroorganismer. Ökad kunskap om hur dessa samspelar och påverkar varandra kan enligt forskarna bidra till minskad användning av konstgödsel inom jordbruket.

Texten är till övervägande del en sammanfattning av det internationella pressutskick som satts samman av European Molecular Biology Laboratory i Heidelberg och University of Tartu. Den engelska texten finns på biology.lu.se. Artikeln Structure and function of the global topsoil microbiome publicerades i Nature 1 augusti.

Jan Olsson

Senaste nyheter

2020-07-03

Inavlad lärka förklarar sångfåglarnas immunförsvar

Inavlad lärka förklarar sångfåglarnas immunförsvar
2020-06-25

Johannes befordras till professor

Johannes befordras till professor
2020-06-05

Fågelmatning hjälper honor mer än hanar

Fågelmatning hjälper honor mer än hanar
2020-05-28

Drastiskt förändrad flora i Skåne

Drastiskt förändrad flora i Skåne
2020-05-14

Röntgen hjälper forskare förstå och förhindra SARS CoV-2 virusets förökning

Röntgen hjälper forskare förstå och förhindra SARS CoV-2 virusets förökning