Forskargrupper

Akvatisk ekologi

Akvatisk ekologi (på engelska)

Forskargruppen Akvatisk ekologi studerar bland annat effekten av klimatförändringen på akvatiska system, systemskiften i grunda sjöar, fördelning och förflyttning av akvatiska organismer, populationsgenetik, samspelet mellan rovdjur och bytesdjur, effekten av bekämpningsmedel och hållbara fiskodlingar. Kontakta: Christer Brönmark

Biodiversitet

Biodiversitet och bevarandevetenskap (på engelska)

Forskargruppens mål är att flytta fram den vetenskapliga förståelse för hur mänskliga aktiviteter, som t. ex. förluster och omvandling av livsmiljöer och klimatförändringar, påverkar biodiversiteten och hur det slår tillbaka på bildandet av ekosystemtjänster (som tillexempel pollinering och biologisk kontroll). Kontakta: Henrik Smith

Genetiska markörer i ekotoxikologi (på engelska)

Vår ekotoxikologiska forskargrupp använder molekylära verktyg för att förstå de skadliga reaktioner som uppstår i organismer efter att de har utsatts för miljögifter och läkemedelsutsläpp. För att bättre kunna känna igen de här reaktionerna karakteriserar vi specifika gener i organismerna. Vi studerar lax, forell, mört, sötvattenssnäckor och landlevande sniglar. Kontakta: Maria Hansson

Markgruppen (på engelska)

Markgruppens forskning handlar bland annat om samspelet mellan olika marklevande organismer, hur dessa reagerar på omgivningen och hur miljön påverkar populationer. Kontakta: Katarina Hedlund

Växtekologi och systematik (på engelska)

Växtekologerna och systematikerna forskar på evolutionära processer, utbredningen av växter i tid och rum och samspelet mellan växter och mellan växter och omgivningen. Andra forskningsområden inom gruppen är fylogeni och taxonomi. Kontakta: Honor C Prentice

Evolutionär ekologi

Experimentell evolution, ekologi och beteende – EXEB (på engelska)

Vi studerar de mikroevoutionära processerna som verkar på fenotypiska egenskaper, som naturlig och sexuell selektion samt könskonflikter. Fält- och laboratorieexperiment kombineras med populationsgenetiska angreppssätt, molekylära metoder, teoretiska modeller, fylogenetiska jämförande metoder, kvantitativ genetik och experimentell evolution. Kontakta: Jessica Abbott, Anders Brodin, Erik Svensson eller Maren Wellenreuther

Livshistoria och funktionell ekologi (på engelska)

Gruppen studerar de mekanismer som påverkar avvägningen mellan reproduktion och överlevnad hos olika fåglar. Blåmesen, till exempel, investerar i många ungar och lever därför kortare tid. Havsörnen, däremot, satsar på att leva länge och får då inte få så många ungar. Kontakta: Dennis Hasselquist eller Jan-Åke Nilsson

Teoretisk populationsekologi och evolutionsgruppen - ThePeg (på engelska)

ThePegs teoretiska forskning studerar grundläggande ekologiska och evolutionära frågor såsom artbildning, ekologiska samhällens dynamik och evolution, beteende- och livshistoriestrategier, och anpassningar till föränderliga miljöer. Effekter av klimatförändringar och skötseln av fisk- och viltpopulationer är viktiga tillämpningsområden. Kontakta: Per Lundberg, Anders Brodin, Niclas Jonzén eller Jörgen Ripa

"Animal flight lab" (på engelska)

I vår avancerade vindtunnel undersöker vi hur djur flyger. I vindtunneln studerar vi bland annat fåglar, fladdermöss och insekter. Vår forskning är främst fokuserad på ekologi och evolution hos flygande djur. Kontakta: Anders Hedenström

Funktionell zoologi

Cellproliferationsgruppen (på engelska)

Gruppen forskar om styrningen av celldelning, celldifferentiering och celldöd i cellkulturer, i synnerhet polyaminernas roll. Polyaminer är nödvändiga för celldelning och DNA-syntes. Bland annat studeras hur olika bröstcancertyper påverkas, när polyaminsyntesen hämmas. Forskningen kan leda till bättre behandlingar av bröstcancer. Kontakta: Stina Oredsson

Feromongruppen (på engelska)

Feromongruppen undersöker hur kemiska signaler (lukt och smak) används av insekter för att finna mat, partner och äggläggningsplats. Vi försöker besvara frågor om hur de fungerar (morfologi, fysiologi, beteende och ekologi), hur de har utvecklats (evolution och genetik) och hur de kan användas praktiskt, t.ex. för kontroll av skadeinsekter och övervakning av sällsynta arter. Kontakta: Christer Löfstedt eller Olle Anderbrant

Nosgruppen (på engelska)

Nosgruppen undersöker vilken sinnesinformation däggdjur kan få från sina rhinarier och hur de använder informationen. Däggdjurens nosspets kallas rhinarium om den är täckt av specialiserad hud som ofta är fuktig. Rhinarier finns i många olika utformningar. Kontakta: Ronald Kröger

Syngruppen (på engelska)

I syngruppen undersöks bland annat ögats evolution, optiska mekanismer inom olika djurgrupper, färgseende och mörkerseende hos djur, navigering med hjälp av polariserat ljus och magnetiska sinnen samt bildförstärkning i ögon under dåliga ljusförhållanden. Kontakta: Dan-Eric Nilsson, Emily Baird, Marie Dacke, Almut Kelber, Ronald Kröger, Rachel Muheim eller Eric Warrant

MEMEG - Molekylär ekologi, mikrobiell ekologi och evolutionär genetik

Molekylärt ekologi och evolutionslab - MEEL (på engelska)

MEELs breda forskning finns inom både evolutionsbiologi och beteendeekologi. Studiesystemen de använder spänner från bakterier och parasiter via insekter till fåglar och däggdjur. Gemensamt för forskningsprojekten i gruppen är att de använder molekylära tekniker för att besvara evolutionära och ekologiska frågeställningar. Kontakta: Staffan Bensch eller Dennis Hasselquist

Evolutionär genetik (på engelska)

Vårt arbete handlar om hur man kan använda sig av genetik vid växtförädling och medicin. Vi ägnar oss också åt ren grundforskning. Vi har också stor erfarenhet av hur resultaten från empiriska studier kan kombineras med statistiska och matematiska undersökningar. Kontakta: Bengt-Olle Bengtsson eller Torbjörn Säll

Mikrobiologisk ekologi (på engelska)

Forskargruppen mikrobiologisk ekologi arbetar med att identifiera de mikroorganismer som sköter omsättningen av kol och kväve i marken. Gruppen kartlägger vad som kännetecknar de här processerna på molekylär nivå och identifierar hur processerna påverkas av olika miljöfaktorer. Huvudfokus är samverkan mellan svampar och växtrötter. Kontakta: Anders Tunlid

Molekylär cellbiologi

Genduplikationer, nukleinsyrasyntes, användning av jäst inom bioteknik (på engelska)

Denna grupp undersöker bland annat hur kopior av gamla gener kan ge upphov till nya gener och hur "självmordsgener" kan användas i cancerterapi. Enzymer som katalyserar syntesen av vissa komponenter i DNA och RNA är av särskilt intresse. Forskargruppen studerar också jästsvampars evolution och användning av nya jästarter inom biotekniken. Den här forskningen kan leda till nya medicinska och biotekniska tillämpningar. Kontakta: Jure Piskur

Genetik: telomerer och telomeras (på engelska)

Telomerer finns i början och slutet av kromosomer och innehåller DNA-sekvenser som syntetiseras av enzymet telomeras. Gruppen studerar telomerernas funktion och telomerasets verkningsmekanismer med molekylärbiologiska metoder. Telomeraset spelar en viktig roll vid uppkomsten av tumörer och vid åldrande. Kontakta: Marita Cohn

Mikrobiologigruppen

I den här gruppen undersöker mikrobiologerna så kallade gram-positiva bakterier. Gram-positiva bakterier är av stor medicinsk, ekologisk och industriell betydelse. Särskilt studerar de enzymer med hemgrupper, bildning av bakteriesporer, bakteriers cellskelett, tillväxt och celldifferentiering hos Streptomyces samt bakteriers reaktioner på stress. Kontakta: Lars Hederstedt, Nora Ausmees, Klas Flärdh eller Claes von Wachenfeldt

Molekylär växtbiologi (på engelska)

Vi undersöker modellväxters interaktioner med den fysiska och biologiska omgivningen. Framförallt studerar vi hur växter skyddar sig mot antibiotiska peptider som utsöndras av symbiotiska svampar, hur växtcellers redoxnivåer påverkar deras svar på yttre stress, samt hur proteiner kvalitetsgranskas i det endoplasmatiska reticulit. Kontakta: Allan Rasmusson eller Susanne Widell


Tillbaka

Sidansvarig: Inger Ekström
Frågor om webbplatsen: Webbgruppen
Ansvarig enhet: Biologiska institutionen

Uppdaterad: 2013-12-10

Vi medverkar också i:
Publikationer
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00