Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskningsprojekt

Syngruppens forskning är renodlad grundforskning, och syftar till att förstå hur djurens syn fungerar och har utvecklats. Inte sällan dyker dock oväntade möjligheter för praktiska tillämpningar upp. Nedan listas några av våra olika forskningsprojekt, med länkar till fördjupad information på engelska.

Projekt

Mörkerseende hos natt- och djuphavslevande djur

För att se i en mörk regnskog under natten, eller tusen meter under havsytan, krävs det mycket speciella optiska och neuronala anpassningar av djurens syn för ökad ljuskänslighet. Precis vilka är dessa anpassningar, och vilka principer har utvecklats för att optimera synen till att fungera väl även under dessa extremt låga ljusintensiteter? Och hur bra ser natt- och djuphavslevande djur egentligen? Läs mer på de engelska projektsidorna Seeing after dark och Seeing in the deep.

Polarisationsorientering under natten.

Många insekter kan använda sig av himmelns polarisationsmönster under dagen, men endast de sydafrikanska dyngbaggarna förlitar sig på det en miljon gånger ljussvagare mönster som bildas runt månen. Hur är deras ögon och hjärna anpassade för att klara av detta? Offrar dessa nattaktiva navigatörer något i precision eller hastighet för att kunna orientera under natten? Läs mer på de engelska projektsidorna Polarized light orientation in dim light.

Från himmel till robot: en studie av biologiska kompasser på många nivåer.

Hur hittar en sköldpadda tillbaka till den ö där den kläcktes? Hur hittar svalorna sin häckningsplats? Hur lyckas dyngbaggen rulla sin dyngboll längs en rak kurs? Varför går ökenmyran inte vilse? Svaret är att de alla använder sig av en biologisk kompass. Vårt mål i detta projekt är att skapa en komplett modell över en biologisk kompass som ger relevant riktningsinformation under dagen så väl som under dygnets mörkaste timmar. Läs mer på de engelska projektsidorna Sky compass orientation.

Hjärnan bakom kompassen.

Inom detta projekt strävar vi bland annat mot att förstå hur ett djur med en hjärna av ett riskorns storlek omvandlar himmelsinformation till en relevant rörelsesignal. Finns det till exempel avgörande skillnader mellan hjärnans uppbyggnad hos en nattaktiv, stjärn-navigatör jämfört med hjärnan hos en nära släkting som navigerar under dagen? Läs mer på de engelska projektsidorna The neural substrate of sky compass orientation.

Flygkontroll i komplexa miljöer

Syftet med detta projekt är att karakterisera hur orkidébin, som snabbt och elegant manövrerar genom tät tropisk regnskog, kontrollerar sin flygning. Läs mer på de engelska projektsidorna Flight Control in complex environments

Konsten att undvika hinder i dynamiska miljöer

Djur i rörelse måste ständigt undvika hinder i sin omgivning, närma sig föremål och röra sig genom trånga passager. För flygande och simmande djur är detta en extra utmaning, eftersom de måste kontrollera sina rörelser längs med tre axlar i ett dynamiskt medium. Syftet med detta projekt är att undersöka vilken sinnesinformation dessa djur använder sig av för att kontrollera hastighet och position, och för att undvika föremål i rörelse och vila. Läs mer på de engelska projektsidorna Collision avoidance in dynamic environments

Galopp och kompass – en ökenbagges överlevnads-strategi

De ökenlevande dyngbaggarna uppdaterar ständigt sin “karta” med avstånd och riktning till sitt bo, och springer snabbt över sanddynerna i en gångart ingen annan insekt använder sig av. Varför rör sig dessa ökennavigatörer på detta unika vis? Hur och var i hjärnan analyserar och kombinerar dyngaggen de olika delarna av sin “karta”? Läs mer på de engelska projektsidorna Path-integration in a desert beetle

Sidansvarig: