Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nosgruppen

Vi undersöker hur däggdjur tar upp sinnesinformation med sina rhinarier och vilken roll denna information spelar i djurens liv. Det är den främre, mjuka delen av näsan som kallas rhinarium. Hos många däggdjur är rhinariet högt specialiserat med avseende på utformningen, hudens struktur, temperatur och fuktighet, nerver som går in och ut, samt rörligheten. En hunds rhinarium är fuktigt och kallt, kor har fuktiga och varma rhinarier, hos en gris är rhinariet torrt och varmt, och renar har varma, pälsklädda rhinarier. Rhinariet är inte direkt involverat i luktsinnet, eftersom luktnerven inte når fram till dit. Istället är det kopplat till hjärnan via nervus trigeminus, ansiktsnerven.

Vår forskning är uppdelad i flera ämnesområden som kompletterar varandra.

  1. Spontant beteende Vi observerar hur djuren på eget bevåg använder sina rhinarier. Vilken information kan tänkas vara tillgänglig och vad vill djuret utforska? Dessa studier är nödvändiga för att kunna genomföra riktade experiment.
  2. Inlärt beteende Vi undersöker mest hundar eftersom de är lättillgängliga, sociala och har välutvecklade rhina­rier. Alla våra djur älskar att vara med i studierna där de får träffa djurvänliga människor, lär sig något nytt och belönas för enkla uppgifter. Inte sällan finns dessutom tillfälle att leka med någon annan hund under rasterna.
  3. Temperatur Rhinariets temperatur mäts med en värme­kamera som fastställer hudytans temperatur utan att man måste röra vid djuret. Metoden kan även användas på säkert avstånd från stora, farliga djur.
  4. Utsöndringar Hos många däggdjur håller ett sekret från körtlar i rhinariehuden rhinariet fuktigt. Vi vill veta hur detta sekret är sammansatt och vilken funktion det har.
  5. Genetik Känselcellerna i rhinariumhuden har speciella proteiner för att känna av temperatur. Variationen i generna som ligger bakom dessa proteiner ger indika­tioner hur rhinariumkylningen har uppkommit under evolutionen.
  6. Luftflöde Om ett djur vill undersöka lukten av ett objekt måste utandningsluften styras bort från objektet. Även i andra beteendesammanhang, t.ex. när en hund trycker sitt rhinarium mot marken eller vädrar i luften, är det intressant att veta hur luften strömmar in och ut från näsan och vilken roll rhinarierörelser har för att styra luftflödet.
  7. Vävnadsstruktur Vi använder ljus­ och elektronmikro­skopi för att undersöka rhinariets vävnader. Samarbetan­de djurparker, lantbrukare och veterinärer hjälper oss att samla in material från djur som har avlivats av medicinska skäl. Inget djur kommer till skada för vår forskning.
  8. Evolution och ekologi För att förstå hur rhinariet används och hur det har förändrats under evolutionen undersöker vi många olika sorters djur. Rhinariet och alla andra sinnesorgan filtrerar livsviktig information från omvärlden för att säkerställa djurets överlevnad i sin miljö och i konkurrens med andra arter.
Sidansvarig:

Kontakt

Ronald Kröger
Professor
Funktionell zoologi

Telefon: 046-222 05 96
E-post: Ronald.Kroger [at] biol.lu.se