Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nosgruppen

Vi undersöker hur däggdjur tar upp sinnesinformation med sina rhinarier och vilken roll denna information spelar i djurens liv. Det är den främre, mjuka delen av nosen som kallas rhinarium om den är naken och fuktig. Hos många däggdjur är rhinariet högt specialiserat med avseende på utformning, hudens struktur, temperatur, nerver, samt rörlighet. En hunds rhinarium är fuktigt och kallt, kor har fuktiga och varma rhinarier, hos en gris är nosskivan torr och varm, och renar har varma, pälsklädda nosspetsar. Rhinariet är inte direkt involverat i luktsinnet, eftersom luktnerven inte når fram till dit. Istället är nosspetsen kopplat till hjärnan via nervus trigeminus, oavsett om den är utformat som ett rhinarium eller inte.

Vår forskning är uppdelad i flera ämnesområden som kompletterar varandra.

  1. Spontant beteende Vi observerar hur djuren på eget bevåg använder sina rhinarier. Vilken information kan tänkas vara tillgänglig och vad vill djuret utforska? Dessa studier är nödvändiga för att kunna genomföra riktade experiment.
  2. Inlärt beteende Vi undersöker mest hundar eftersom de är lättillgängliga, sociala och har välutvecklade rhinarier. Alla våra djur älskar att vara med i studierna där de får träffa djurvänliga människor, lär sig något nytt och belönas för enkla uppgifter. Inte sällan finns dessutom tillfälle att leka med någon annan hund under rasterna.
  3. Aktivitet i hjärnan I samarbete med prof Ádám Miklósis grupp i Budapest, Ungern, använder vi magnetröntgen på vakna, uppmärksamma hundar som får sina rhinarier stimulerade. Vi hoppas att kunna se aktiviteten som utlöses i hjärnan. Sådan funktionell magnetröntgen (fMRI) används också på människor och metoden fungerar utan skadlig strålning.
  4. Temperatur Rhinariets temperatur mäts med en värmekamera som fastställer hudytans temperatur utan att man måste röra vid djuret. Metoden kan även användas på säkert avstånd från stora, farliga djur.
  5. Utveckling Rhinarier finns bara hos däggdjur och i alla stora grupper, även pungdjur (Marsupialia) och äggläggande däggdjur (Monotremata). Möjligtvis har de en ursprunglig funktion som bara behövs hos däggdjur. Vi undersöker nyfödda däggdjur och följer deras utveckling.
  6. Molekyler Känselcellerna i rhinariumhuden har speciella proteiner för att känna av temperatur. Hundar tål och kan känna av betydligt lägre hudtemperaturer än människan och det är okänt vilka molekyler som reagerar när huden har en temperatur nära fryspunkten. Vi bearbetar denna fråga i samarbete med prof Makoto Tominagas grupp i Okazaki, Japan.
  7. Vävnadsstruktur Vi använder ljus­ och elektronmikroskopi för att undersöka rhinariets vävnader och jämför med andra intressanta vävnader (t.ex. tassar). Samarbetande djurparker, lantbrukare och veterinärer hjälper oss att samla in material från djur som har avlivats av medicinska skäl. Inget djur kommer till skada för vår forskning.
  8. Evolution och ekologi För att förstå hur rhinariet används och hur det har förändrats under evolutionen undersöker vi många olika djurarter. Rhinariet och alla andra sinnesorgan filtrerar livsviktig information från omvärlden för att säkerställa djurets överlevnad i sin miljö och i konkurrens med andra arter.
  9. I människans tjänst Hundar assisterar människor på många sätt med sina fina sinnen, utmärkt social kompetens och starka kroppar. Våra studier kan leda till ett bättre urval i aveln och till en bättre förståelse av hundar och deras behov.
Sidansvarig:

Kontakt

Ronald Kröger
Professor
Funktionell zoologi

Telefon: 046-222 05 96
E-post: Ronald.Kroger [at] biol.lu.se

Hundar
Fyrbenta medarbetare

Kompisar som tar en paus