Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Könsskillnadernas genetik

Vi är intresserade av olika sidor av genetiken bakom könsskillnader, inklusive sexuell selektion och sexuell konflikt, evolution av sexuell dimorfism och utvecklingen av könskromosomer. Vi arbetar i gränslandet mellan evolutionär ekologi och genomik.

Ett gruppfoto på forskargruppens medlemmar uppställda utomhus.

Vi jobbar med könsskillnadernas genetik (från vänster till höger): Pallavi Chauhan, Yesbol Manat, Qinyang Li, Bengt Hansson, Jessica Abbott, Aivars Cirulis, Hanna Sigeman, Suvi Ponnikas och Georgios Katsianis.

Sexuell antagonism

Sexuell antagonistisk genetisk variation betydera att samma genvariant har olika effekter på fitnessen hos hanar och honor. Sexuella antagonistiska gener och egenskaper är intressanta då de kan vara lösningen på den gamla motsägelsen i evolutionär biologi, att en statisk genetisk variation fortsätter att finnas kvar. När selektionen är stark och egenskaper ärvs bör den statiska genetiska variationen för fitness snabbt försvinna.

När vi studerar naturliga populationer ser vi inte att så är fallet. Sexuell antagonism kan vara lösningen eftersom det betyder att fitnessen hos en given allel är beroende av sammanhanget. Det motverkar att den genetiska variationen försvinner snabbt. Sexuell antagonism tros också vara en nyckelfaktor i evolutionen av könskromosomer.

Evolution av könskromosomer

Könskromosomer som är starkt skilda åt är vanligt hos många arter, t ex hos däggdjur (X kontra Y) och fåglar (Z kontra W). Könskromosomerna har utvecklats genom åtskilliga processer, till exempel genom att omkombinering upphör, degenerating av Y och W kromosomer och evolution av doskompensation.

Det är svårt att studera de här processerna hos gamla, redan olikformiga, könskromosomer hos till exempel däggdjur och fåglar. Därför försöker vi studera den tidiga evolutionen av könskromosomer med hjälp av en mängd olika metoder, inklusive karaktärisering av nya delar av könskromosomen (det vill säga neo-könskromosomer) i naturliga populationer och experimentell evolution av könskromosomer i labbet. Exakt hur könskromosomer kan lösa sexuella konflikter eller orsaka reproduktiva oförenligheter mellan divergenta arvslinjer återstår att ta reda på.

Sidansvarig:

Kontakt

Jessica Abbott
Universitetslektor
Evolutionär ekologi

Telefon: 046-222 93 04
E-post: Jessica.Abbott [at] biol.lu.se

Bengt Hansson
Professor
Evolutionär ekologi

Telefon: 046 222 49 96
E-post: Bengt.Hansson [at] biol.lu.se