Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskargrupper

Akvatisk ekologi

Akvatisk ekologi

Forskargruppen Akvatisk ekologi studerar bland annat hur klimatförändringen påverkar akvatiska system. Vad är det som gör att ett ekosystem ersätts av ett annat? Andra exempel på vad gruppen undersöker är: populationsgenetik, samspel mellan predatorer och bytesdjur, hållbara fiskodlingar och effekten av bekämpningsmedel. Kontakta: Christer Brönmark

Biodiversitet

Biodiversitet och bevarandevetenskap

Forskargruppens mål är att flytta fram den vetenskapliga förståelse för hur mänskliga aktiviteter, som t. ex. förluster och omvandling av livsmiljöer och klimatförändringar, påverkar biodiversiteten och hur det slår tillbaka på bildandet av ekosystemtjänster (som tillexempel pollinering och biologisk kontroll). Kontakta: Henrik Smith

Genetiska markörer i ekotoxikologi

Vår ekotoxikologiska forskargrupp använder molekylära verktyg för att förstå de skadliga reaktioner som uppstår i organismer efter att de har utsatts för miljögifter och läkemedelsutsläpp. För att bättre kunna känna igen de här reaktionerna karakteriserar vi specifika gener i organismerna. Vi studerar lax, forell, mört, sötvattenssnäckor och landlevande sniglar. Kontakta: Maria Hansson

Markgruppen

Markgruppens forskning handlar bland annat om samspelet mellan olika marklevande organismer, hur dessa reagerar på omgivningen och hur miljön påverkar populationer. Kontakta: Katarina Hedlund

Systematisk biologi

Forskargruppen studerar dynamiken i livets mångfald på vår planet genom den evolutionära historien. Vi använder molekylär fylogenetik för att dra slutsatser om när, var och hur olika organismgrupper diversifierade. Kontakta: Niklas Wahlberg

Växtekologi och systematik

Växtekologerna och systematikerna forskar på evolutionära processer, utbredningen av växter i tid och rum och samspelet mellan växter och mellan växter och omgivningen. Andra forskningsområden inom gruppen är fylogeni och taxonomi. Kontakta: Honor C Prentice

Evolutionär ekologi

Experimentell evolution, ekologi och beteende – EXEB

Vi studerar de mikroevoutionära processerna som verkar på fenotypiska egenskaper, som naturlig och sexuell selektion samt könskonflikter. Fält- och laboratorieexperiment kombineras med populationsgenetiska angreppssätt, molekylära metoder, teoretiska modeller, fylogenetiska jämförande metoder, kvantitativ genetik och experimentell evolution. Kontakta: Jessica Abbott, Erik Svensson eller Tobias Uller

Flyglabbet för djur

I vår avancerade vindtunnel undersöker vi hur djur flyger. I vindtunneln studerar vi bland annat fåglar, fladdermöss och insekter. Vår forskning är främst fokuserad på ekologi och evolution hos flygande djur. Kontakta: Anders Hedenström

Livshistoria och funktionell ekologi

Gruppen studerar de mekanismer som påverkar avvägningen mellan reproduktion och överlevnad hos olika fåglar. Blåmesen, till exempel, investerar i många ungar och lever därför kortare tid. Havsörnen, däremot, satsar på att leva länge och får då inte få så många ungar. Kontakta: Dennis Hasselquist eller Jan-Åke Nilsson

Teoretisk populationsekologi och evolutionsgruppen – ThePeg

ThePegs teoretiska forskning studerar grundläggande ekologiska och evolutionära frågor såsom artbildning, ekologiska samhällens dynamik och evolution, beteende- och livshistoriestrategier, och anpassningar till föränderliga miljöer. Effekter av klimatförändringar och skötseln av fisk- och viltpopulationer är viktiga tillämpningsområden. Kontakta: Per Lundberg, Anders Brodin eller Jörgen Ripa

Funktionell zoologi

Cancerstamceller

Gruppen forskar om styrningen av celldelning, celldifferentiering och celldöd i cellkulturer, i synnerhet polyaminernas roll. Polyaminer är nödvändiga för celldelning och DNA-syntes. Bland annat studeras hur olika bröstcancertyper påverkas, när polyaminsyntesen hämmas. Forskningen kan leda till bättre behandlingar av bröstcancer. Kontakta: Stina Oredsson

Feromongruppen

Feromongruppen undersöker hur kemiska signaler (lukt och smak) används av insekter för att finna mat, partner och äggläggningsplats. Vi försöker besvara frågor om hur de fungerar (morfologi, fysiologi, beteende och ekologi), hur de har utvecklats (evolution och genetik) och hur de kan användas praktiskt, t.ex. för kontroll av skadeinsekter och övervakning av sällsynta arter. Kontakta: Christer Löfstedt eller Olle Anderbrant

Nosgruppen

Nosgruppen undersöker vilken sinnesinformation däggdjur kan få från sina rhinarier och hur de använder informationen. Däggdjurens nosspets kallas rhinarium om den är täckt av specialiserad hud som ofta är fuktig. Rhinarier finns i många olika utformningar. Kontakta: Ronald Kröger

Syngruppen

I Syngruppen undersöker vi bland annat ögats evolution, optiska mekanismer inom olika djurgrupper, färgseende och mörkerseende hos djur, navigering med hjälp av polariserat ljus och magnetiska sinnen samt bildförstärkning i ögon under dåliga ljusförhållanden. Kontakta: Dan-Eric Nilsson, Emily Baird, Marie Dacke, Almut Kelber, Ronald Kröger, Rachel Muheim eller Eric Warrant

Molekylär ekologi, mikrobiell ekologi och evolutionär genetik – MEMEG

Molekylärt ekologi och evolution – MEEL

Vår grupp forskar inom både evolutionsbiologi och beteendeekologi. Studiesystemen vi använder spänner från bakterier och parasiter via insekter till fåglar och däggdjur. Gemensamt för forskningsprojekten i gruppen är att vi använder molekylära tekniker för att besvara evolutionära och ekologiska frågeställningar. Kontakta: Staffan Bensch, Charlie Cornwallis, Olof Hellgren, Bengt Hanson, Dennis Hasselquist eller Helena Westerdahl

Evolutionär genetik

Vårt arbete handlar om hur man kan använda sig av genetik vid växtförädling och medicin. Vi ägnar oss också åt ren grundforskning. Vi har också stor erfarenhet av hur resultaten från empiriska studier kan kombineras med statistiska och matematiska undersökningar. Kontakta: Bengt Olle Bengtsson eller Torbjörn Säll

Mikrobiologisk ekologi

Forskargruppen mikrobiologisk ekologi arbetar med att identifiera de mikroorganismer som sköter omsättningen av kol och kväve i marken. Gruppen kartlägger vad som kännetecknar de här processerna på molekylär nivå och identifierar hur processerna påverkas av olika miljöfaktorer. Huvudfokus är samverkan mellan svampar och växtrötter. Kontakta: Anders Tunlid

Molekylär cellbiologi

Genduplikationer, nukleinsyrasyntes, användning av jäst inom bioteknik

Denna grupp undersöker bland annat hur kopior av gamla gener kan ge upphov till nya gener och hur "självmordsgener" kan användas i cancerterapi. Enzymer som katalyserar syntesen av vissa komponenter i DNA och RNA är av särskilt intresse. Forskargruppen studerar också jästsvampars evolution och användning av nya jästarter inom biotekniken. Den här forskningen kan leda till nya medicinska och biotekniska tillämpningar. Kontakta: Wolfgang Knecht

Genetik: telomerer och telomeras

Telomerer finns i början och slutet av kromosomer och innehåller DNA-sekvenser som syntetiseras av enzymet telomeras. Gruppen studerar telomerernas funktion och telomerasets verkningsmekanismer med molekylärbiologiska metoder. Telomeraset spelar en viktig roll vid uppkomsten av tumörer och vid åldrande. Kontakta: Marita Cohn

Mikrobiologigruppen

I den här gruppen undersöker mikrobiologerna så kallade gram-positiva bakterier. Gram-positiva bakterier är av stor medicinsk, ekologisk och industriell betydelse. Särskilt studerar de enzymer med hemgrupper, bildning av bakteriesporer, bakteriers cellskelett, tillväxt och celldifferentiering hos Streptomyces samt bakteriers reaktioner på stress. Kontakta: Lars Hederstedt, Klas Flärdh eller Claes von Wachenfeldt

Molekylär växtbiologi

Vi undersöker modellväxters interaktioner med den fysiska och biologiska omgivningen. Framförallt studerar vi hur växter skyddar sig mot antibiotiska peptider som utsöndras av symbiotiska svampar, hur växtcellers redoxnivåer påverkar deras svar på yttre stress, samt hur proteiner kvalitetsgranskas i det endoplasmatiska reticulit. Kontakta: Allan Rasmusson eller Susanne Widell

Sidansvarig: