Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

För sen ankomst när klimatet förändras

Flyttfåglar kan få problem när klimatet förändras. Dagsljuset, inte högre temperatur, styr till stor del fåglarnas biologiska klockor som talar om när det är dags att flytta. Därmed riskerar de att komma fram när den bästa tiden att hitta insekter redan har varit.
Myrspovar flyger.
Myrspovar flyger bortåt tio dygn när de flyttar från Alaska till Nya Zeeland. Foto: Phil Battley

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare, och med våren kommer insekterna. Men flyttfåglarna har svårt att ändra den inre kalendern. Fåglarna har en dygnsklocka och årsklocka. Dagsljuset är viktigt för att klockan ska hålla tiden, längden på dagen är en signal om när det är dags att migrera. Sedan avgör väder och vind vilken dag de ger sig av.

Tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B ägnar ett temanummer åt djurs biologiska klockor. Susanne Åkesson, professor vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet, har varit med om att skriva två översiktsartiklar. I en av dem tar hon bland annat upp problematiken som flyttfåglar möter när klimatet förändras. Ett exempel är den svartvita flugsnapparen som häckar i Centraleuropa och som verkar ha problem att tajma ankomsten och ungarnas behov av proteinrik mat med tidpunkten då det finns som mest insekter.

– Fåglarna kan hamna fel på grund av att deras årsprogram inte går att skjuta till att bäst täcka den här tiden. Därmed påverkas deras fitness, säger Susanne Åkesson.

Selektion gynnar de individer som kan matcha omvärlden bäst. Flera studier har bekräftat att individer som är sena att flytta är sena även nästa gång.

– Det finns alltså skillnader mellan individer som gissningsvis påverkas av när på året de föds. Det är i allmänhet bättre att vara född tidigt, överlevnaden är större hos de individerna. Det påverkar förmodligen också tiden för när de flyttar, säger hon.

Vissa arter som flyttar långt har en gräns för hur tidigt de kan ge sig av från övervintringsplatserna söder om Sahara. Gott om föda i vinterkvarteren, vindförhållanden och brist på mat längs flyttvägen bidrar till att de väntar med att ge sig av till häckningsplatserna i norr. Detta kan gynna fåglar som inte flyttar lika långt.

Temanumret av Phil Trans B lyfter fram betydelsen av att närma kronobiologi och ekologi. Den andra översiktsartikeln som Susanne Åkesson varit med och författat beskriver vilka metoder som finns för att studera kronobiologi i fält.

Ett exempel är den teknik som utvecklats genom samarbete mellan två Linnémiljöer vid Lunds universitet, CAnMove och Lunds Lasercenter.

– Vi beskriver bland annat hur det numera går att använda trackingteknologi för att följa både djurens rörelser och deras dygnsrytm, säger hon.

Artikeln om biologiska klockor hos långtflyttande fåglar

http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/372/1734/20160252

Artikeln om metoder för att studera kronobiologi i fält

http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/372/1734/20160247

Jan Olsson

Senaste artiklar

2017-10-17
Därför hittar djuren hem
Därför hittar djuren hem
2017-10-16
Doftämnen kan stoppa barkborrens angrepp
Doftämnen kan stoppa barkborrens angrepp
2017-10-10
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-09-29
Ny studie förändrar synen på flygande insekter
Ny studie förändrar synen på flygande insekter
2017-09-27
Växtsubstans hämmar cancerstamceller
Växtsubstans hämmar cancerstamceller